Rain

Varför faller regn i droppar?

Regn droppar från molnen, men kunde det inte likaväl falla i strålar?

19 november 2012

Två grundläggande faktorer gör att regn faller i droppar och inte i sammanhängande strålar. För det första bildas regnet droppvis uppe i molnen, och för det andra sliter luftmotståndet sönder större vattenmängder, medan de faller till marken.

När varm, fuktig luft stiger uppåt kyls den av, och vattenånga kondenseras till små droppar som bildar moln. Dessa droppar är extremt små – mindre än 0,02 millimeter i diameter – och så lätta att de håller sig svävande. För att vattnet skall kunna samlas till en verklig regndroppe, krävs det att ett mikroskopiskt damm- eller pollenkorn finns i molnet. De små dropparna sätter sig på kornet och faller till jorden som en regndroppe, när denna fått en diameter av minst 0,5 millimeter. Regndropparnas storlek beror av många faktorer, men även om regnet är mycket kraftigt, har de i praktiken aldrig en diameter större än 5 millimeter.

Ytspänningen som håller ihop en droppe är relativt sett mindre, ju större droppen är. Stora droppar kommer därför att vara mer utsatta för luftmotståndet, som sliter sönder dem på deras väg mot marken. Dropparna kolliderar dessutom med varandra, så att de faller med olika hastighet, vilket också bidrar till att förhindra att de bildar en sammanhängande ström.

Regndroppar liknar pannkakor och fallskärmar

Regn avbildas ofta som droppar, men det är bara när vatten hänger på något som det är droppformat. Små regndroppar under 1 millimeter är runda. Ju större droppen är, desto mindre ytspänning har den och desto mer plattas den ut, tills luftmotståndet får den att bubbla upp som en fallskärm och slitas sönder.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: