En regnbåge i en solnedgång står högt på himlen, eftersom solen är nära horisonten. När solen står högt blir det en låg regnbåge. Ibland kan man skymta en svagare regnbåge utanpå den första. 

© Shutterstock

Regnbågar finns i flera varianter

Vi är vana vid att se regnbågar i samband med solsken under regniga dagar, men fenomenet uppkommer överallt där det finns vattendroppar och ljus. Beroende på dropparnas storlek, ljusets källa och iakttagarens placering kan regnbågen se olika ut trots att principen är densamma.

10 april 2018 av Jesper Bindslev

Dubbel regnbåge

Ibland kan man se en svagare regnbåge utanpå den första bågen. Denna yttre båge kallas för sekundär regnbåge och orsakas av att ljusstrålarna har genomgått en extra spegling inne i vattendropparna innan de når våra ögon. Den sekundära regnbågen syns på himlen cirka nio grader över den primära bågen (alltså 51 grader från det infallande solljuset). 

Den har en omvänd färgordning med violett ytterst och rött innerst, och färgerna är inte så klara som i den primära regnbågen.

I sällsynta fall uppträder en tredje båge och då är färgerna omvända igen.

Månbåge

Regnbågar förknippas oftast med solljus, men även kraftigt månsken som vid fullmåne kan bilda regnbågar. Färgerna är emellertid svaga eller så syns de inte över huvud taget eftersom vårt färgseende är dåligt på natten. Månbågen ser därför ofta ut att vara vitaktig.

© Pierre Lesage

Dimbågen

Dimma består av vattendroppar som är så små att de olika färgerna breds ut och blandas så mycket att det bildas en bred, vitaktig regnbåge. Därför associeras denna regnbåge inte alltid med vanliga regnbågar.

© Sue Flood/Getty

Övertaliga bågar

Ibland kan man under den primära regnbågen se en rad extra bågar som inte bildas på samma sätt som själva regnbågen. 

Dessa bågar bildas för att ljusstrålarna i en regndroppe kan förstärka och försvaga varandra (även kallat interferens), och för att de ska bli synliga är det nödvändigt att regndropparna storleksmässigt är väldigt lika varandra.

FÖRSTÅ NATURENS VÅLDSAMMA KRAFTER med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

© Shutterstock

Regnbåge vid vattenfall

En regnbåge bildas ofta i dropparna från de brusande vattenmassorna i ett vattenfall. Här kan man ha tur att få se hela den cirkelrunda regnbågen om man ser ned på dropparna från en plats ovanför vattenfallet.

© Shutterstock

Så bildas regnbågen

Regnbågen orsakas av avböjning, spegling och därmed färgspridning av solstrålar i flera miljoner vattendroppar. Dropparna är klotformade och inte droppformade som man skulle kunna tro.

Regnbågen syns som en lysande cirkel på himlen när vi tittar på det fallande regnet med solen i ryggen. Iakttagarens synlinje till en punkt på regnbågen bildar en vinkel på 42 grader mot solstrålarnas riktning.

Iakttagaren ser bara det ljus som kastas tillbaka i en specifik vinkel från regndropparna.

© Mikkel Juul Jensen

1. Regnbågen syns om man står med solen i ryggen och tittar på en tät mängd droppar, i regel en regnskur.

2. Eftersom färgerna böjs av olika ger dropparna i en viss höjd ett rött ljus, i en annan höjd ett grönt ljus och så vidare.

3. Avböjningen sker inne i regndroppen. Ljuset bryts i en vinkel på 42 grader – samma vinkel som bågen bildar.

Upplev regnbågar vid midnatt

Just nu har du en helt unik möjlighet att följa med Illustrerad Vetenskap till Svalbard. Resan sker under sommarmånaderna, vid en tid då solen inte går ned. Därför kan du ha turen att uppleva en regnbåge i midnattssolens sken. Utöver det får du:

  • En enastående chans att se valrossar, rendjur och isbjörnar.
  • Möjlighet att gå på fossiljakt med den världsberömde paleontologen Jørn Hurum.
  • Sällskap av en professionell naturfotograf, som ger dig tips och knet för att ta den perfekta bilden.

Läs mer om resan och boka din plats redan nu på Bonnier Expeditions.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: