Great Blue Hole, Belize

Underjorden blir ihålig som en ost

7 mars 2011 av Keld Conradsen

I själva verket är förklaringen enkel. Den krävs bara ett hålrum i underjorden, som ytan kan sjunka ned i. Underjordiska hål bildas i regel genom att underjorden luckras upp av det regnvatten som mycket långsamt sipprar ned genom jorden. Droppstensgrottor som vi känner dem med stalaktiter och stalagmiter har bildats på just detta sätt. Finns det tillräckligt med tid till förfogande, blir underjorden efterhand genomborrad som en schweizerost. Det får ytan att sjunka – ibland i dramatiska slukhål men ofta betydligt lugnare och stillsammare. Vid ytan ger det utslag i form av en ojämn terräng, som geologerna kallar karstterräng efter ett område i Norditalien, Slovenien och Kroatien, där landskapsformen är mycket utpräglad.

Karst betecknar de upplösningsprocesser som leder till bildandet av ett karstlandskap, men därutöver talar geologerna också om ”pseudokarst”, som betyder oäkta karst. Pseudokarst är en beteckning för hålor i marken, där hålrummen i underjorden bildats genom andra processer än uppluckring. Det kan vara naturligt uppkomna hålor, till exempel i förbindelse med jordskred eller lavaströmmar, men det kan också vara hålor som har bildats av en eller annan typ av mänsklig aktivitet.

Det var faktiskt det som var fallet i Guatemala City 2007 och 2010. Efter slukhålet 2007 sades det först att hålet orsakats av upplösning av kalkbergarter i underjorden. Guatemala City är emellertid byggd på vulkanisk pimpsten, som inte kan lösas upp av vatten. Senare kom myndigheterna fram till att det uppstått ett brott på en huvudkloakledning, och att det utströmmande vattnet på sin väg bort hade slitit den lösa pimpstenen med sig och på så sätt efterhand skapat ett stort hålrum i underjorden. Något liknande har förmodligen även skett vid det nya slukhålet 2010. I detta fall förstärktes problemet av de våldsamma vattenmängderna i samband med orkanen.

Bil försvann i djupet i Tyskland

Slukhål i karstlandskap är alltså naturliga fenomen, som finns överallt i världen. I ett nyligen inträffat fall – i november 2010 – sjönk marken i ett bostadskvarter i den tyska staden Schmalkalden plötsligt och dramatiskt och efterlämnade ett 30 meter djupt hål, som slukade en bil.

Orsaken var att underjordiska saltlager lösts upp av grundvattnet. Lyckligtvis kom inga människor till skada, och även om det var ren tur, är slukhålen inte alltid bara av ondo. Faktum är att karstprocesser på flera ställen i obebodda områden skapar vackra och varierade landskap med stort biologiskt värde. Exempel är hålorna i Indonesiens regnskogar och det berömda Great Blue Hole utanför Belizes kust. Icke desto mindre är slukhål ett växande problem runt om i världen.

Sinkhole, Thüringen

Många forskare arbetar därför på att kartlägga problemet. Dr Lev Eppelbaum vid Tel Aviv-universitetet i Israel har i flera år tillsammans med franska och jordanska kollegor arbetat intensivt med slukhål vid Döda havet. Han beskriver problemets omfattning sålunda:

”Bara i USA kostar skador från karstfenomen 15 miljarder dollar om året.”

En stor del av förklaringen till detta enorma belopp är att vi i det moderna samhället i allt högre grad tär på vattnet på jorden – på grundvattenresurserna. Vatten är en nödvändighet i det dagliga livet, i industrin och till konstbevattning av jordbruksområden. På en del ställen pumpar vi bort grundvattnet för att hålla diverse konstruktioner torra, på andra ställen torrlägger vi våtområden för att kunna utnyttja arealen till jordbruk eller byggnation. Tillsammans med den växande befolkningen har det på många ställen lett till brist på vatten.

Pessimistiska förutsägelser talar till och med om att 2000-talets krig kommer att gälla vatten och inte olja. Här och nu betyder det för underjorden att grundvattenspegeln på många ställen sjunker. Därmed kan underjordiska hål, som tidigare var fyllda med vatten, bli torra och instabila, och när de sedan ger efter för vikten av de överliggande lagren, har vi problem.

Ett exempel är västra Florida i USA, där slukhål uppträder naturligt. Här har grundvattenutvinningen under senare årtionden sänkt grundvattenspegeln kraftigt. Det har lett till en stor ökning av antalet slukhål vid ytan med många skador på byggnader och vägar som följd.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: