Desert, Afar-region

Jättespricka delar Afrika i två

En sex mil lång och en mil djup spricka uppstod på två dagar.

25 oktober 2010

Geologer är chockade över hur snabbt det gick, när en 60 kilometer lång, tio kilometer djup och åtta meter bred spricka öppnade sig i Etiopien. Sprickan uppstod under loppet av endast två dagar år 2005, visar en ny undersökning vid bland annat universitetet i Addis Abeba. Sprickan uppstod i Afarregionen – en så kallad spridningszon, som man annars mest känner till från havsbottnen. Här drar två eller flera tektoniska plattor så mycket i var sin ände av området att det blir tunnare och tunnare, som en deg som kavlas ut, och till sist går sönder och bildar sprickor. Upp ur sprickorna flyter så långsamt magma från jordens inre och bildar ny havsbotten.

Principen är densamma i Afarregionen, men här går det något våldsammare till. Forskarna anser att jättefickor av magma bildas under Afarregionen, och att de till slut blir så enorma att de spricker med stor energi, när det går hål på dem. Ett vulkanutbrott kan vara den faktor, som tar hål på magmafickorna, och det kan i sin tur få ytan att öppna sig i långa sprickor. Den 60 kilometer långa sprickan startade just där Dabbahuvulkanen fick ett utbrott i sprickans norra ände, och utbrottet tog hål på magmakamrarna, så att magman vällde upp i mitten av sprickan och satte extra fart på sprickbildningen.

Spridningszon förändrar kartbildenr

Spridningszoner uppstår normalt bara på havsbottnen. Där glider två kontinentalplattor från varandra. Magma sipprar långsamt fram, och ny havsbotten bildas. I Östafrikanska riften delar den kontinenten i två delar.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: