Sinkhole, Turkmenistan

Gasborrning skapade 20 meter djupt hål

7 mars 2011 av Keld Conradsen

Att även andra mänskliga aktiviteter än grundvattensänkning kan leda till slukhål finns det ett – i bokstavlig bemärkelse – lysande exempel på i Turkmenistans Karakumöken. Där finns det stora mängder gas i en underjord fylld med hålor och sprickor.

Under Sovjettiden borrade man ned genom jorden på jakt efter gasen och träffade olyckligtvis en stor gasfylld hålighet. En kombination av borriggens vikt och tryckfallet i håligheten fick borriggen att rasa ned i hålan, så att det uppstod ett 60 meter brett och 20 meter djupt hål. Efter kollapsen fortsatte gasen att sippra ut ur kratern. För att den inte skulle göra skada, valde man att sätta eld på den. I dag, årtionden senare, brinner kratern fortfarande.

Det borde stå klart att det skulle vara synnerligen gynnsamt, om man kunde komma på en metod att identifiera de underjordiska hålorna och därmed förebygga slukhålen. Just det har forskarna i flera år arbetat på vid Döda havet, ett av de ställen i världen som är mest plågat av slukhål. Döda havet är på många sätt en speciell plats. Havet ligger 415 meter under havsnivån och är därmed den lägsta platsen på jorden överhuvudtaget.

Sinkhole, The Dead Sea

Havet får sitt vatten från Jordanfloden och har på grund av den höga avdunstningen i det glödheta området fått den väldigt höga saltkoncentration som det är berömt för. Under senare årtionden har Jordanflodens vatten emellertid i ökande grad använts till att konstbevattna jordbruksmark i Israel och Jordanien längre norrut. Det har lett till en ökad jordbruksproduktion i området, men det har också inneburit att vattennivån i sjön har sjunkit med nästan en meter om året.

Samtidigt har tusentals slukhål med en radie på mellan en och trettio meter uppstått längs kanten av sjön. Det har efterlämnat ett månliknande landskap och har gått ut över både jordbruksarealer och en motorväg, samtidigt som det hotar turistområdena längs havet och saltutvinningsindustrin. Skadorna beräknas redan uppgå till miljontals kronor.

Även om processerna i underjorden på vissa ställen är komplicerade, vet Lev Eppelbaum och hans kollegor mycket väl vad som sker. Deras undersökningar har visat att man överallt vid Döda havet mellan 25 och 50 meter ned i marken stöter på ett flera meter tjockt lager av salt. Saltet var tidigare täckt av grundvatten, men den sjunkande vattennivån i Döda havet har fått även grundvattenspegeln att sjunka, och det har satt igång två processer. Hålrum i saltet har blivit torra och instabila, och samtidigt har saltet kommit i kontakt med nedsipprande sötvatten från den sällsynta nederbörd som faller i öknen. Därmed löses saltet upp ytterligare, och nu uppstår hålorna alltså i tusental.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: