Hollywood anno 2175

Se Eiffeltornet kollapsa

Om man leker med tanken att världens 7 miljarder människor försvann från den ena dagen till den andra, vad skulle då hända med våra byggnader och monument?

20 juni 2013

Utan människor som underhåller världens största monument kommer de inom loppet av ett par hundra år att vara så anfrätta att de kollapsar. History Channel har i animationer visat hur en sådan kollaps skulle se ut.

Efter 25 år

I städernas skyskrapor är fönster krossade, och vind och regn slår in i tidigare kontorlandskap och lyxvåningar. Fogarna mellan väggar och tak spricker på grund av fukt och temperatursvängningar, bultar och skruvar rostar, väggbeklädnad lossnar och blottar isoleringsmaterial. Lokalerna är fortfarande fulla av möbler och papper. Åskledarna på taket är rostiga och knäckta. Ett blixtnedslag kan starta ett inferno av eld, som sprider sig och endast låter de nakna stålkonstruktionerna stå kvar som spaljéer för växter.

Efter 50 år

Betongbyggnader flagnar och spricker. På sina ställen växer träd upp genom flera våningar i husen. Hur en stad ser ut efter mer än 50 år kan man se i staden Gary i Indiana, USA, som en gång hade 200000 invånare. Nu bor knappt hälften kvar. ”Mellanvästerns Pompeji” kallas staden.

Efter 100 år

De stora hängbroar som ännu står kvar börjar falla sönder. San Francisco’s Golden Gate underhålls i dag ständigt av 17 metallarbetare och 38 målare. Hundra år utan underhåll kommer att leda till kraftiga rostangrepp på de vertikala stålvajrar som bron hänger i. De har förlorat sin böjlighet, och en vindstöt kan nu få dem att brista en efter en. Gamla, monumentala byggnader som konstmuseer och stationsbyggnader i sten, betong och marmor står fortfarande kvar om än med krossade fönster, kraftig påväxt och fåglar och andra djur som invånare.

Efter 200 år

Eiffeltornet, som i dag målas vart 7:e år, står nu i tur att brytas ned. De flesta skyskrapor och många av de gamla byggnadsverken rasar – särskilt där vatten också har undergrävt grunden på dem. Notre Dame i Paris sjunker i grus. Många betongbyggnader kollapsar också nu, bl a kärnkraftverkens kyltorn, silor, fördämningar och vattenverk. Motorvägsbroar kollapsar i takt med att pelarna under dem ger vika.

Efter 300 år:

Frihetsstatyn i New York bryts sönder, och delar av den faller ned i hamnen. Sockeln av granit står kvar i många hundra år ännu.

Efter 500 år:

De flesta byggnadsverk som innehåller järn har vittrat bort, och nu kollapsar sent omsider några av de starkaste betongbyggnaderna: Petronas tvillingtorn i Kuala Lumpur och Peterskyrkan i Rom. Den välkända skyline i världens metropoler är borta. I stället ligger städerna som kullar i landskapet med floder och sjöar. Allt har vuxit igen. Under kullarna finns ruiner av hus och enstaka byggnader som fortfarande står upp. Ruinernas grönklädda hålrum i vildmarken, där modebutiker och kaféer en gång bildade ramen kring ett modernt storstadsliv, fungerar nu som tillhåll för björnar, fladdermöss och ormar.

Byggnaders livstid

Moderna radhus, bostadshus och varuhus: 100 år Golden Gate Bridge: 100 år Big Ben: 100 år Empire State Building: 150 år Petershofpalatset, St Petersburg: 150 år Eiffeltornet: 200 år Notre Dame: 200 år Frihetsstatyn: 300 år Petronas Twin Towers, Kuala Lumpur: 500 år Peterskyrkan: 500 år

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: