Mount Everest avalanche

Jordbävning retar slumrande laviner på Mount Everest

Det räcker med svaga skakningar från en jordbävning för att väcka laviner i bergen. Nyligen kostade fenomenet minst 17 bergsklättrare livet på Mount Everest i Nepal.

27 april 2015 av Carsten Nymann

Som om de balanserade på en knivsegg hänger enorma massor av is och snö över huvudet på bergsklättrarna som rör sig upp på världens högsta berg. Mount Everest i Himalaya.

I helgen som gick fick världen se hur lite det krävs för att ismassorna släpper greppet på bergssidan och rasar ner för berget som dödliga laviner.

Jordbävning skakar loss en glaciär nära baslägret

En kraftig jordbävning som mätte 7,8 på Richterskalan, brakade genom jordskorpan hela 200 kilometer från Everest.

Trots avståndet var skakningarna tillräckligt kraftiga för att lossa en glaciär på Everest granntopp, det 7?000 meter högra berget Mount Pumori.

Snö- och ismassorna plöjde därifrån direkt mot Everest-klättrarnas basläger vid foten av Khumbu-isfallet där en lavin dödade 16 sherpas så sent som 2014.

Laviner lurar på bergssluttningar

Att en jordbävning överhuvudtaget kan utlösa laviner beror främst på tyngdkraften.

De stora is- och snömängderna byggs långsamt upp på de branta bergssluttningarna lager för lager, och snön packas i takt med att ny snö faller och ökar vikten på hela lagret.

Tyngdkraften drar hela tiden i is- och snömassorna och brottas med friktionen i de understa lagren. Balansen är hårfin och den allra minsta förändring kan få en glaciär att släppa taget.

Läs mer om vinterns lavinfaror i Alperna.

En plötslig viktökning i form av kraftiga snöfall, förbipasserande bergsklättrare eller stigande temperaturer kan precis som små vibrationer i marken som får vågskålen att tippa över till tyngdkraftens fördel.

Jordbävningar utlöser laviner via mikroacceleration

Vid jordbävning stör skakningarna den sköra sammanhållningskraften i snö- och islagret och sätter kort i gång en mikroacceleration som växer exponentiellt och inte går att bromsa.

Hur kraftig denna acceleration är hänger ihop med hur kraftig jordbävningen är, hur långt bort epicentrum är och hur länge skakningarna pågår.

Föreställ dig att du sitter på en rutschbana längst ut på kanten och kan märka hur din kropp är på väg att glida men dina byxor hänger fast i underlaget och bromsar glidandet.

Här kommer de minsta skakningar på samma sätt "övervinna" byxornas förmåga att hänga fast och skicka dig nerför rutschbanan.

Läs mer om jordbävningar och naturens skrämmande krafter.

Andra mekanismer som enligt forskarna kan sätta i gång laviner vid jordbävningar är nedfallna snööverhäng, förskjutningar i berget under snön samt resonans som bryter bandet mellan de enskilda snökristallerna.

Laviner rasar genom klättringsläger

Lavinen som uppstod efter jordbävningen i Nepal, brakade rakt genom bergsklättrarnas läger vid foten av det åtta kilometer höga Mount Everest. Upplev den kaotiska situationen i baslägret här:

Tre typer av laviner

? Pudersnö: Kraftigt snöfall på tre cm i timmen eller mer kan utlösa laviner - framförallt om snön på ytan som den nya snön faller på är mycket hal t.ex. efter regnväder eller frost. Utan ett gott fäste kommer lagret nysnö vara för tungt för att kunna fästa.

? Löst liggande snölager: Mycket vanligt på vintern när nya snölager byggs upp. Ett mycket kompakt lager snö överst släpper greppet i den mindre kompakta snön under och störtar nedför bergssidan antingen i ett eller flera stycken.

? Blötsnö: Höga temperaturer till följd av vårens ankommande eller klimatförändringar får snön att smälta, vilket gör den tyngre och mer benägen att släppa taget. På Mount Everest har stigande temperaturer på senare år gjort bergssidorna generellt mer instabila.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: