plastik i havet teaser image

Havssoptunna ska dammsuga upp plast i hamnar

Plast i havet är ett gigantiskt problem, men nu tar havssoptunnan Seabin upp kampen, åtminstone i våra hamnområden. Soptunnan slukar skräp, olja och plast med glupande aptit och pumpar ut rent vatten i andra änden.

20 januari 2016 av Mikkel Skovbo

8?000?000 ton plast.

Så mycket släpper vi i genomsnitt ut i världshaven varje år och det blev ett par nollor för mycket för två australiska surfare och uppfinnare.

De två vännerna slutade på sina heltidsjobb och har under de senaste tio åren arbetat på havssoptunnan Seabin, som kommer ut på marknaden i slutet av 2016.

Glufshinken bekämpar plast i haven

Seabin är en enkel anordning, som består av hink, pump och filter.

Pumpen suger ned vatten och ytavfall i hinken, där en soppåse av naturfiber fodrad med absorberande material filtrerar bort olja, rengöringsmedel och plastavfall innan vattnet fortsätter från botten av hinken upp genom pumpen på bryggan och ut i hamnen igen.

Sophinkens övre del har försetts med en flytkropp som ser till att hinken håller sig precis vid vattenytan.

Eftersom tidvattnet kan utgöra ett problem är Seabin i första hand avsedd för pontonbroar i småbåtshamnar och hamnområden. Tanken är att de ska installeras där strömmar och vind samlar de största mängderna avfall.

De två australiska surfarna Andrew Turton (t.v.) och Pete Ceglinski räknar med att kunna sälja sin havssoptunna för cirka 34?346 kronor styck.

Tanken är bland annat att Seabin på sikt ska tillverkas av den plast de själva samlar in, men huvudsyftet är förstås att hjälpa till att bekämpa utsläppet av plast i världshaven.

Och det finns en hel del att göra på den fronten:

FAKTA: PLAST I HAVET

? HUR MYCKET? I genomsnitt släpps det ut 8 miljoner ton plast i världshaven årligen, enligt en studie publicerad i tidskriften Science. Det motsvarar fem matpåsar med plastavfall för varje 30 centimeter lång kuststräcka i världen. Eller en full sopbil i minuten året runt. Och någon ljusning förväntas inte: Uppskattningen för 2025 förutspår ett utsläpp av 17,5 miljoner ton plast.

|

Vem är den största avfallsboven? Ju mörkare landet är, desto mer plast förfogar man över – plast, som är dåligt omhändertagen och lätt kan hamna i haven [University of Santa Barbara].

? VAR KOMMER DEN IFRÅN? 80 procent av plastavfallet kommer från land, där bovarna är lossningsplatser, industri, spillvatten och turister, som lämnar kvar sitt avfall i hamnar och längs kuster. Resterande 20 procent kommer från skeppsfart, offshore-industri och fiske.

? VAD HÄNDER MED DEN? Vind och strömmar för plasten till de fem stora havsområden, där den fångas mitt i stora oceanströmmar, så kallade subtropiska virvlar.

Fem stora oceanströmmar i Atlanten, Stilla havet och Indiska oceanen – subtropiska virvlar – fångar upp majoriteten av världshavens plast [Wikimedia Commons].

I havsområdena maler solens UV-strålar, vinden och vågorna ned plasten till mikroplast i strimlor på 1-5 millimeter. Den kemiska sammansättningen av plasten förändras i takt med att tillsatsämnena tvättas ut i havet.

Soppan av mikroplast som skvalpar runt i de subtropiska virvlarna är vad man kallar en plastö, trots att plasten inte syns med blotta ögat och huvudsakligen befinner sig under havsytan. Tillsammans utgör områdena med stora koncentrationer av nedbruten plast en areal i storlek med Afrika.

? ÄR DET FARLIGT? Mikroplasten äts av hoppkräftor och småfisk och förflyttas uppåt genom havets näringskedja – tillsammans med de miljögifter som sitter på plastens yta. Mjukgörare, oljerester och flamskyddsmedel från plasten hamnar till slut i större fiskar, som i sin tur hamnar i magen på människor. Även om det ännu inte har påvisats giftämnen från havsplast i människor, så är ämnena förknippade med både cancer, missbildningar och fortplantningsproblem.

Plast i havet angrips från flera håll

Trots alla goda intentioner är den arbetsvilliga Seabin-havssoptunnan bara en liten spelare i kampen mot världshavens plastifiering.

Projektet The Ocean Cleanup gör en insats i en annan storleksordning och förväntas kunna sjösätta en 100 kilometer lång oljeläns mellan Hawaii och Kalifornien 2020 – en plasthack, som ska avlägsna hälften av all den plast som flyter runt i området. Läs mer i vår artikel:

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: