cave scientist

Grottan är som en parallell värld

Möt den ukrainska grottforskaren Gennadiy Samokhin som satte världsrekord när han dök ned till den djupaste underjordiska platsen på jorden: Krubera-grottan i Georgien som välver 2197 meter ned i marken.

20 november 2013 av Antje Gerd Poulsen

Utforskning av grottor förknippas med stora faror och massor av besvär och obehag – vad får dig att göra det ändå?

Frågan "Varför går vi ned i en grotta?" är alltid mycket invecklad och samtidigt mycket enkel. I grottorna möter jag en parallell värld, där man får distans till samhällets problem, och man kan agera utifrån sina egna regler. Där ska man bara förhålla sig till realiteterna – och det är meningsfullt. Svårigheter och att något är obekvämt är för många människor och i många kulturer en nödvändighet för att uppnå ett meditativt tillstånd där allt blir enkelt och logiskt.

Vad tänker eller gör du för att behålla fattningen när du dyker ner i kallt vatten i en snäv spricka djupt inne i ett berg?

Det är allmänt känt att ju mer man anstränger sin hjärna desto fler problem uppstår det. Det är som en snöboll. Vad blir då slutsatsen? Tänk mindre. För tio år sedan kunde jag svara på frågan "Vad är en människa mest rädd för?". Nu är det ytterst sällan jag frågar mig själv "Är jag redo att inte återvända?". När man inte tittar tillbaka hela tiden finns bara den lugna tilliten till "vänskapen" mellan grottan och dig själv, och då uppstår inte något behov för självkontroll.

Vad är det värsta med en sådan expedition – och det bästa?

Känner du till rimmet: Vad är det bästa med en kvinna? – Att se henne försvinna! Det är också det bästa med att utforska grottor - att lämna dem.

Skämt åsido. Jag sätter mig ofta i grottans ställe: Den accepterar oss som vi är. Jag förstår egentligen inte kategorierna "det värsta och det bästa". Men självklart uppstår fysiska svårigheter.

Bortsett från att dyka är jag bra på att arbeta med rep och kan bära ett stort antal säckar med våra grejer länge genom en grotta. Det cirkulerar därför många historier om mig. Men förra året när det tog oss 13 dagar att komma upp från en grotta och vi varje dag skulle släpa tunga säckar hundratals meter... Det tröttar ut fingrarna och lederna klarar inte det.

På våra expeditioner är det grottdykaren som bär det tyngsta lasset. Men det är också så det ska vara.

Vad är det viktigaste vetenskapliga målet med dina expeditioner?

Där är olika vetenskapliga mål.

1) Jag utforskar massivets geologi.

2) Det har genomförts ett enormt antal mätningar av luftens och vattnets temperatur ned genom grottans profil – inhämtad enastående data om Arabika Karstmassivets geotermiska förhållande (geotermi = värmeenergi som kommer från jordens inre. red).

3) Genom dataloggning under en mångårig period har man erhållit kunskap om de hydrologiska säregenheterna i grottans bottenområden. T.ex. har den maximala vattengenomströmningen på botten nått upp till 220 m. Vi har beskrivit den enastående "vakuum"-effekten, när stigande vatten kraftigt sänker det atmosfäriska trycket i olika delar av grottan som motsvarar en snabb bergsbestigning till en höjd över 1000 m.

4) I vattnet i passagen ”De två kaptenerna” har man funnit en hel värld av levande organismer. Detta ekosystem har levt isolerat i många hundratusentals år.

5) En analys av grottans morfologi (dvs. dess form. Red.) ger möjlighet att lägga fram hypoteser om grottans ursprung och ålder. Det har påvisats ett sammanband mellan bildandet av grottan och sänkningen av Svarta havets nivå under Messina-krisen (en geologisk händelse där Medelhavet började torka ut. Red.)

6) Och mycket mer…

Vart går din nästa expedition?

I år har jag under sommaren varit på två stora expeditioner – i juli i Kuzgungrottan i Turkiet med ett djup på 1400 m och i augusti i Kruberagrottan i Abchazien.

Om två veckor ska jag på expedition till Panijagrottan på Krim, som har en underjordisk tunnel med ett vattendjup på 42 m där man aldrig har nått fram till änden.

Under året ska jag utforska grottorna på Krim. Nästa sommar har vi planer om att åka till Turkiet och Arabikamassivet.

Det finns också planer om att åka till Papua Nya Guinea.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: