© DALIBOR MATÝSEK/TECHNICAL UNIVERSITY OF OSTRAVA

Gissa mikroskopin: Slemsvamp eller karies?

Vätskor, flimmerhår och celler träder fram i strålande färger och sagolika former när forskare med avancerade mikroskop visar oss världen i ett helt nytt perspektiv. I mikrovärlden kan till och med välkända objekt vara svåra att känna igen på nära håll. Kan du?

15 januari 2018 av Stine Overbye

Enligt gammal folktro var slemsvampar rester av slocknade stjärnor som hade ramlat ned från himlen och besatt magiska egenskaper.

Sporangierna, som står på rad på bilden, är de långstjälkade organ i vilka slemsvampen bildar sina sporer. 

En spor utvecklas till en liten amöba som både kan krypa runt som en vandrande slemklump och bilda fruktkroppar i olika färger. 

Trots att slemsvampen har varit känd inom vetenskapen i flera hundra år har forskarna inte blivit kloka på om den besynnerliga organismen, som exempelvis förökar sig via sporer som vanliga svampar men som ändå inte är en svamp. 

Tidigare har den beskrivits som både en växt och ett djur, men i dag har slemsvampen placerats i facket protister - en grupp organismer som varken är djur, växter eller svampar.

FÖRSTÅ NATURENS VÅLDSAMMA KRAFTER med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

© SHUTTERSTOCK

Elektronstrålar avslöjar allt

Elektronmikroskopet använder en stråle av elektroner som har en mycket kortare våglängd än ljud och därför har en högre upplösning. Strålen reflekteras i specifika mönster eller går igenom provet och fångas upp på andra sidan. 

Linserna består av magneter och de fokuserar elektronstrålen mot motivet, som kan förstoras miljontals gånger. Det finns två varianter av instrumentet: Transmissionselektronmikroskopet (TEM) och svepelektronmikroskopet (SEM).

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: