Sovarpungmusen somnar under alla årstider

Galleri: Naturens supersvältare

När vinterns brist avlöser sommarens överflöd av föda eller då det blir torka, blir svält en integrerad del av djurens liv. De är dock förberedda.

11 januari 2010

För de flesta djur är livet en balansgång mellan perioder med gott om mat och perioder av svält. Ju bättre djuren klarar svältperioderna, desto större chans har de att överleva. Vissa djur är rena svältkonstnärer, som klarar sig i månader eller år utan mat, medan andra är nära döden efter en dag utan föda.

Effektiva energibesparingsprogram är nyckeln till att överleva långvarig svält. För att spara livsviktig energi sänker djuren inte bara sin kroppstemperatur. Många av dem minskar också blodtillförseln till njurarna och sätter både tarmsystem och immunförsvar på sparlåga.

Den lilla gnagaren arktisk jordekorre tar energibesparingsprogrammet extra allvarligt och låter kroppstemperaturen sjunka till minus 2,9 grader Celsius under sin 8–10 månader långa vinterdvala. Brunbjörnen bibehåller däremot sin normala kroppstemperatur i vinteridet och sparar energi enbart genom att hålla sig i stillhet.

Det är inte heller alla djur som sätter sitt tarmsystem på sparlåga under dvalan. Den grönrandiga grodan Cyclorana alboguttata från Australien kan ligga i dvala i upp till fem år men använder en femtedel av sin energi till att upprätthålla tarmsystemet och därmed ätberedskapen. Därför kan grodan utan problem börja äta så fort den vaknar ur dvalan.

Organen minskar till häften

Det är livsviktigt för djuren att inte bara anpassa sig till själva svältperioden. De måste också förbereda sig inför magra tider. För att göra sig redo inför bristen på föda matar den lilla stormsvalan till exempel sina ungar med en näringsrik diet av havsdjur, så att de utvecklas till rena fettbomber.

På så sätt kan de överleva flera dagars svält trots att de växer. Ungarna är så feta att man på Färöarna tidigare stack en veke genom torkade stormsvaleungar för att få en lampa.

Svälten kan också vara förutsägbar. Till exempel utsätter sig många flyttfåglar två gånger om året för helt extrema fysiska ansträngningar under nonstopflygningar över vidsträckta öknar eller havsområden, där de inte har möjlighet att äta. Längs vägen tär fåglarna hårt på alla kroppens resurser. När en trädgårdssångare till exempel flugit över Sahara, är levern, mjälten, njurarna och tarmsystemet endast hälften så stora som före färden, och även hjärtat och flygmusklerna är markant mindre.

Supersvältare kan rädda liv

Energi är en förutsättning för allt liv på jorden – likaså är vatten. Medan energin från födan är kroppens bränsle, är vatten snarare dess motorolja och en förutsättning för att kroppen skall kunna fungera. Vattnet ingår i en mängd kemiska reaktioner och för runt syre och näring i kroppen samt sköljer ut skadliga avfallsämnen.

De flesta djur är också betydligt känsligare för vätskeförlust än för svält, och en människa kan känna av de första symptomen på uttorkning redan efter att ha förlorat två procent av kroppens vatten. Vid större vätskeförluster blir symptomen allvarligare, och en förlust på över 15 procent är i regel dödlig. De flesta insekter tål dock betydligt större vätskeförluster, och de små björndjuren klarar till och med att förlora 99 procent av sin vätska under djurvärldens mest extrema dvala, kryptobios. När forskarna häller en droppe vatten på ett uttorkat björndjur, väcks det snabbt till liv och fortsätter oförtrutet med sina sysslor, även efter åtskilliga års uttorkning.

Biologer och läkare vill lära sig mer om svältkonstnärernas knep. Efter långvarig svält lider människor ofta av livshotande diarré och magsår i motsats till utsvultna björnar och den ovannämnda grodan, som klarar sig bra. Det kan kanske rädda människoliv, om läkarna vet mer om hur supersvältarna kan höja och sänka ämnesomsättningen på kommando, hur de kan styra energiomsättningen under kraftiga viktökningar och viktförluster och hur de i vinteridet överlever sviterna av lång tids nedkylning.

Se och läs mer om naturens supersvältare i galleriet till höger

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: