Myller i ishavet

Galleri: Havets hemligheter

Totalt 2700 forskare från 80 länder har under tio år samlat allt vi vet om havens djur. De har upptäckt tusentals nya arter och fått en samlad bild av havens tillstånd. Slutsatsen är att livet i världshaven är rikare än någon väntat.

8 november 2011

Census of Marine Life är ett av världshistoriens största forskningsprojekt. Under tio år har mer än 2700 zoologer, mikrobiologer, oceanografer och andra forskare seglat, dykt och flugit på sammanlagt 540 olika expeditioner.

De har tagit vattenprover, samlat in djur, analyserat satellitfoton, avlyssnat lyssnarposter och mätt i princip allt som kan mätas i den stora, okända, blå oceanen. De fann liv överallt, var de än tittade. Även där temperaturen får vattnet att koka, och där syre saknas, fann de liv. Där metan eller skållheta svampmoln av väte och svavelväte forsar upp ur bottnen fanns det liv. Resultatet är den största samlade bild av livet i havet som någonsin skapats.

Havet producerar hälften av jordens syre, reglerar vårt klimat och levererar en stor del av vår föda. Ändå är stora delar av världshaven okända. Därför påbörjade 670 forskningsinstitutioner vid millenniumskiftet en tio år lång resa mot att besvara den enkla frågan: Vad lever i havet?

Inte ens efter tio års intensiv forskning har biologerna något exakt svar. Med Censusprojektet är antalet beskrivna havsarter uppe i cirka 250000, men biologerna anser att det kanske finns hela 2,2 miljoner arter i haven. För att hålla reda på alla arterna har de inrättat databasen OBIS, där alla forskare kan söka information om havets organismer. OBIS kommer framöver att vara en ovärderlig källa till kunskap om livet i havet.

Vid projektets officiella avslutande innehöll databasen över 30 miljoner notiser om 120000 olika arter – men siffran ökar ständigt, eftersom OBIS fortsätter, och projektet tillför fem miljoner registreringar per år.

Människans inverkan har varit påtaglig

Censusprojektet har visat att människans påverkan på haven har startat tidigare och varit mer uttalad än man har trott. Samtidigt har projektet utvidgat gränserna för var liv kan förekomma. I haven har det extrema visat sig vara normalt.

På 1000 meters djup fann man sju meter långa bläckfiskar med enorma fenor, i Karibien dök en mussla upp, som man trodde var utdöd för 100 miljoner år sedan, och vid en svavelkälla utanför Påskön hittade biologerna en vithårig krabba, som fick smeknamnet yetikrabban.

Den vanligaste livsformen är dock bakterier. Nittio procent av livet i havet utgörs av bakterier, och om man lade dem alla på rad, skulle de sträcka sig över tio miljoner ljusår – 100 gånger Vintergatans bredd. Utanför Chile hittade forskarna en levande bakteriematta stor som Grekland. Bakterierna lever av svavelväte, och forskarna anser att mattan totalt väger 14 miljoner ton.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: