1. Lägger flera tusen ägg

Galleri: Dagsländans intensiva liv

På några timmar skall insekten genomföra en förvandling från nymf till fullvuxen dagslända, hitta en partner, para sig och – för honans del – lägga ägg, innan den dör.

11 mars 2010

Tiszafloden flyter sakta genom den ungerska pusztan till Serbien, men varje år i juni väcks floden till liv, när tusen och åter tusen dagsländor stiger upp ur flodens vatten. Europas största dagslända, Palingenia longicauda, har levt som nymf i dyn på flodens botten i två eller tre år. Nu dansar den i stora flockar eller sitter i träden. Båda könen har fullt upp att göra, för vuxenlivet är kort. Under några hektiska timmar skall de ömsa hud för sista gången, hitta en partner och para sig, och honorna skall hinna lägg ägg. Några timmar senare är skådespelet över, för samtliga dagsländor dör innan solen åter går upp.

Dagsländan har existerat i över 300 miljoner år och är den äldsta och mest primitiva bevingade insekten. Sländans långa historia står i skarp kontrast till dess korta liv som vuxen insekt. De flesta av de 2500 arterna lever i mindre än ett dygn och vissa arter endast i minuter.

Upp till trettio nymfstadier

Samtliga arter är knutna till sötvatten. Nymfen lever på bottnen av sjöar eller vattendrag, där den sitter fast vid stenar, kryper på bottnen eller gräver gångar genom leran. Där gnager den i sig döda växtdelar, skrapar alger och bakterier av stenarna eller äter smådjur. Nymfen stannar på bottnen och genomlever upp till trettio nymfstadier, där den varje gång ömsar hud utan att förändra utseende mer än till storleken. Efter upp till tre år är nymfen redo att lämna vattnet.

När nymfen når ytan genomgår den en förvandling till sitt särskilda subimagostadium, som är unikt för dagsländan. Dess hud på ryggen spricker upp, och en insekt med vingar kryper ut ur den gamla huden. Den ”nya” insekten är täckt av små hår, som gör den vattenavvisande, så att den kan övervinna ytspänningen och lämna flodvattnet.

Subimagostadiet tillhör djurvärldens kortaste livsstadier. Dagsländan flyger direkt upp på till exempel en gren för att genomföra den sista förvandlingen till vuxen och därmed könsmogen individ. Nu återstår en sista uppgift i livet: att fortplanta sig. Den vuxna dagsländan är ett flygande parningsorgan. Den har ofullständiga mundelar, dess matsmältningssystem är fyllt med luft och den äter inte. Hannen är konstruerad för att finna en maka. Hans ögon är stora och ger honom goda möjligheter att upptäcka lediga honor i virrvarret i svärmarna. Hans främre benpar har en krok för att hålla kvar sin erövring, och han släpper inte taget förrän parningen är över, och honan kan flyga iväg för att lägga sina befruktade ägg – och dö.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: