Teodolit

Everest mättes manuellt

På 1800-talet bestämde britterna sig för att mäta upp och kartlägga hela Indien.

11 mars 2010 av Stine Overbye

På 1800-talet kunde man över hela Indien iaktta underliga aktiviteter: grupper av män i tjocka uniformer, som svettiga släpade enorma instrument över floder och sluttningar och uppför branta bergssidor. Instrumenten var så kallade teodoliter, som vägde ett halvt ton. De användes för att mäta vågräta och lodräta vinklar, och sådana fanns det en hel del av, för britterna hade bestämt sig för att mäta upp och kartlägga hela Indien från norr till söder.

Lantmätarna kämpade sig också uppför Himalayas nedre sluttningar för att mäta höjden på jordens högsta bergskedja.

Inledningsvis koncentrerade de sig i synnerhet på Kanchenjunga, som de ansåg måste vara världens högsta. Bakom detta berg tronade en annan topp, som britterna först döpte till Peak B. Först efter flera års pejlingar stod det 1852 klart att Kanchenjunga med sina 8598 meter var en gigant. I dag vet man att den är världens tredje högsta efter Everest och K2 – men Peak B var faktiskt ännu högre. Enligt teodolitmätningarna sträckte den sig hela 8839,8 meter upp i luften. Drygt tio år senare, 1865, fick berget sitt nuvarande namn. Det uppkallades efter George Everest, som ledde britternas uppmätningsprojekt.

På 1950-talet justerades Everests höjd uppåt till 8848 meter, och sedan dess har berget vuxit ytterligare två meter. Med data från GPS-utrustning placerad på toppen av Everest kunde en amerikansk expedition 1999 slå fast att Mount Everest är 8850 meter högt.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: