skæg hipster TOP

Skägg bekämpar infektioner

Skägg har fått en renässans och nu kan de skäggiga begrunda sin ansiktsbehåring vetenskapligt: Män med skägg har tre gånger färre infektionsbakterier i ansiktet än slätrakade – och det kan bero på att skägg producerar sin egen antibiotika.

1 mars 2016 av Mikkel Skovbo

Tre gånger så mycket stafylokocker i ansiktet.

Så ser verkligheten ut för slätrakade män jämfört med män med skägg, enligt en amerikansk studie.

Rakningsskråmor kan vara en av orsakerna, men skägg kan också ha antibiotiska egenskaper, visar ett uppföljande brittiskt försök.

Stafylokocker är inte att leka med

I den amerikanska studien utvecklade sjukhuspersonal utan skägg mer än tre gånger så många MRSA-bakterier i ansiktet (meticillinresistenta gula stafylokocker) än personal med skägg.

MRSA-bakterier är en speciellt plågsam typ av stafylokocker som är ansvariga för många sjukhusinfektioner och dessutom är resistenta mot många olika sorters antibiotika.

Forskarna bakom försöket spekulerar om rakning förorsakat mikroskopiska avskrapningar i huden, där bakterierna lättare kan smyga in och föröka sig – men det kan också finnas en annan orsak; att skägg producerar sina egna antibiotiska mikroorganismer.

Skägg producerar antibiotiska ämnen

Den brittiske mikrobiologen dr. Adam Roberts från University of London har nyligen odlat 100 olika bakterier från skägg i samband med ett BBC-program.

Resultatet var slående: Något dödade bakterierna i hans petriskål.

Mikrobiologen spårade mördarorganismen till bakterien Staphylococcus epidermidis och testade sedan på en hårdbarkad E. coli-bakterie, som ger urinvägsinfektion.

Skäggbakterien tog genast kål på kolibakterien.

Enligt den brittiske forskaren kan Staphylococcus epidermidis-bakterien ha producerat ett antibiotiskt gift, som har kapacitet att döda andra infektionsbakterier. Som ett slags "survival of the fittest"-mekanism i bakteriernas interna kamp för att överleva.

Nya sjukdomsmördare hittas i skäggen och jorden

Skäggfyndet är uppseendeväckande, men huruvida det leder till en ny, genomtestad antibiotika kan bara tiden utvisa.

Utvecklingen av ny antibiotika är en dyr och långsam process och därför förväntas det ta cirka fem år att godkänna den senast upptäckta antibiotikan från 2015 – som kommer från jord.

Läs mer i vår stora artikel:

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: