T-cells and vitamin D

Reglering av immunförsvaret

20 september 2010 av Anders Enevold Christensen

D-vitaminbrist ökar risken för autoimmuna sjukdomar som MS och reumatoid artrit.

Immunförsvaret är både vår vän och vår fiende. Verkar det för svagt eller för långsamt, blir vi sjuka av infektioner. Verkar det däremot för kraftigt och oprecist, kan det skada vår kropp, och vi kan utveckla allergi och autoimmuna sjukdomar. Man vet att D-vitamin har flera funktioner, som både stimulerar och hämmar immuncellernas aktivitet.

Bland annat stimulerar D-vitamin makrofager att bilda viktiga enzymer som dödar bakterier och aktiverar immunförsvarets T- och B-celler, när främmande kroppar skall övermannas. Vitaminet slår också på och av gener, som bestämmer om immunceller utvecklar angreppsfunktioner, om de utsöndrar vissa inflammationsmolekyler och om de aktiverar andra celler.

Vitaminet ser alltså till att immunreaktioner effektivt kan oskadliggöra främmande kroppar, men omvänt förhindrar det också att immunförsvaret blint angriper kroppen. Man har hittat samband mellan D-vitaminbrist och större risk för sjukdomar som uppstår, när immunförsvaret angriper antingen nervceller (MS), insulinproducerande celler (typ 1-diabetes), led- och broskceller (reumatoid artrit), hudceller (barneksem och psoriasis) eller tarmceller (tarminflammationer).

D-vitamin har alltså en vital roll som regulator av immunförsvaret, och hos personer med låga nivåer av D-vitamin ses en större förekomst av både autoimmuna sjukdomar och av virusinfektioner, till exempel förkylningar och influensa, som immunförsvaret skall bekämpa.

Aktivering af T-celler

Ett av många exempel på D-vitaminets betydelse för immunförsvaret är rollen vid aktivering av T-celler. Dessa celler är en armé, som bekämpar virus, bakterier och cancerceller. Saknar kroppen D-vitamin, kan T-cellerna inte aktiveras, och då är det fritt fram för fienden. D-vitaminet är alltså centralt i den process som kroppen inleder, när exempelvis virus tränger in:

1. En makrofag fångar ett virus och ­visar fram en bit av det för T-cellen.

2.T-cellens kärna får signal om att skapa en receptor, VDR, som kan ta emot D-vitamin.

3. D-vitamin, som ständigt cirkulerar i blodet, binder sig nu till VDR. Utan D-vitamin skulle processen stanna av.

4. D-vitaminet transporteras med VDR in i cellkärnan och slår nu på genen PLC-g1, som väcker T-cel

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: