Epidemi

Det senaste smittkoppsutbrottet registrerades den 26 oktober 1977. I dag anses sjukdomen vara utrotad.

© L. Matlowsky/Corbis/Polfoto

Historiens 10 värsta epidemier

Mänskligheten har alltid kämpat mot olika virus och bakterier som har varit orsaken till några av de största och värsta sjukdomsutbrotten över tiden - men vilka 10 epidemier har varit historiens värsta?

1 februari 2018 av Sara Sivertsen & Henrik Elling

Tio i topp: Historiens värsta epidemier

Mänskligheten har alltid kämpat mot olika virus och bakterier som har varit orsaken till några av de största och värsta sjukdomsutbrotten med tiden. Vissa sjukdomar har utrotats, andra kämpar vi fortfarande mot medan vi fruktar och försöker förbereda oss för nya och muterade sjukdomar.

1. Smittkoppor: Utplånade nästan ett folkslag

Antal döda: 300–500 miljoner 

Dödssiffran räknas i miljoner, och läkare i hela världen anser att utrotandet av smittkoppor är en av 1900-talets största medicinska bedrifter. Under minst 500 år härjade sjukdomen på alla kontinenter. 

I Sydamerika slog den nästan ut ett helt folkslag, och i Europa dog kring 400 000 om året av viruset, som ger vätskande blåsor utvändigt och dödar, när det drabbar inre organ som njurar, lever och urinblåsa. 

Nästan 35 procent av offren dog, och de överlevande blev ofta blinda efter angreppen, som även efterlämnade karakteristiska, fula ärr.

2. Digerdöden: Dödade en tredjedel av Europas befolkning

Antal döda: 200 miljoner

Massiva inre blödningar, bölder stora som äpplen och kallbrand. Innan antibiotika uppfanns drabbade pesten med våldsam och dödlig kraft och utrotade från 1300-talet fram till 700-talet stora delar av Europas befolkning i flera omgångar. 

Sjukdomen orsakades av Y. pestis-bakterien, som överförs av loppor. 

På ett infernaliskt sätt kan bakterien undertrycka immunförsvarets försvarsmekanismer, till exempel produktion av antikroppar, och döda sin värd.

Epidemi - pest

Bakterien Y. pestis förs genom huden in i kroppen via till exempel loppbett.

© G.D. Gaugler/Sca npix

3. Spanska sjukan: Immunförsvaret löpte amok

Antal döda: 50–100 miljoner.

I efterdyningarna av första världskriget började unga hemvändande krigsveteraner plötsligt att kollapsa. Inom loppet av de kommande två åren härjade historiens första världsomspännande epidemi, under vilken ungefär var tjugonde av jordens invånare dog. 

Senare undersökningar har visat att den influensaliknande sjukdomen fick immunförsvaret att sätta upp till 150 olika antikroppar i aktion samtidigt. 

Reaktionen kallas cytokinstorm och drabbar hårdast unga män med välfungerande immunförsvar. Därför undkom barn, svaga och äldre lättare spanska sjukan.

4.Kolera: Dödlig diarré

Antal döda: 200 000 om året. 

”Samma färg som risvatten och en frän lukt av fisk.” Så beskriver offren de cirka 20 liter diarré som forsar ut ur koleradrabbade varje dag. 

De sjuka löper risk att dö av den kraftiga uttorkningen, speciellt i områden med dålig tillgång till rent vatten. Kolera smittar via dricksvatten, varifrån bakterien finner väg till matsmältningssystemet och borrar sig in i tarmväggen. 

Där orsakar den kramper och diarré, och startar en ond cirkel. Den våldsamma avföringen bär kolerabakterien vidare ut i nytt vatten, där den smittar fler och fler. Sjukdomen kan oftast botas med riklig vätska och i svåra fall genom vätskedropp.

Kolera epidemi

Kolerabakterier kan som en av få överleva i magsyra.

© G. Murti/SPL/Sca npix

5. Malaria: Myggor smittar miljoner varje år

Antal døde: 650.000 om året.

Antal döda: 650 000 om året. Varje år smittas 200–300 miljoner människor av malaria, som är den viktigaste dödsorsaken i Afrika för barn under fem år. 

Tio–femton dagar efter att offret stuckits, inträder feber, diarré, illamående och kräkningar. Speciellt elakartade former av malaria angriper centrala nervsystemet och medför förlamning och koma. 

Trots sjukdomens utbredning har läkarna inte kunnat utveckla något effektivt vaccin, och sjukdomen förebyggs därför med daglig medicin och myggnät.

Malaria epidemi - Malariamyggen

Genom sin snabel överför malariamyggan mikroorganismen Plasmodium.

© B. Reynolds/Corbis/Polfoto

6. Tuberkulos: Uråldrig lungsjukdom

Antal döda: 3 miljoner om året 

I dag är tuberkulos den mest utbredda dödliga infektionssjukdomen i världen. Lungsjukdomen har härjat i tusentals år, och forskarna har bland annat hittat tuberkulosbakterier i egyptiska mumier. 

Det får dem att anta att bakterien spred sig från idisslare till människor, när vi började hålla husdjur. 

Tuberkulos kan normalt botas med antibiotika, men på senare tid har läkarna hittat multiresistenta varianter i Baltikum.

Röntgen avslöjar tydligt tuberkulos (gula områden).

© SPL/Sca npix

7. Tyfus: Löss bär på dödlig sjukdom

Antal döda: 10 miljoner 

Tyfus går även under namnet fängelsefeber – ett välvalt ord, eftersom epidemin ofta breder ut sig i fångläger och på andra platser, där försvagade personer lever tätt ihop under dåliga sanitära förhållanden. 

Om tyfus inte behandlas, sprids den via blodomloppet och medför njursvikt, våldsam feber, delirium och ibland döden.

8. HIV: Immunförsvarets värsta fiende

Antal döda: 25 miljoner 

År 1981 registrerade amerikanska läkare det första fallet av AIDS. 

Därefter har HIV-viruset brutit ner immunförsvaret hos över 25 miljoner människor, som sedan dött av normalt harmlösa följdsjukdomar som lunginflammation. 

Läkarna har ännu inte utvecklat någon bot för HIV, men medicin kan i dag hålla detta retrovirus i schack.

HIV - epidemi
© Shutterstock

9. Gula febern: Leversvikt tar livet av offren

Antal döda: 30 000 om året 

Gula febern sprids som malaria, via myggor, och WHO uppskattar att 30 000 människor varje år dör av sjukdomen. 

I lindriga fall märker patienten bara av feber och muskelsmärtor, men i de dödliga fallen medför viruset lever- och njursvikt, och utsipprande avfallsprodukter färgar huden gul – därav sjukdomens namn.

Vaccinationer har minskat antalet poliodrabbade till under 1 000 per år.

© J.-M. Boujou/AP/Polfoto

10. Polio: Drabbar barnen 

Antal döda: Okänt 

Polio sprids med avföring och kan via blodbanorna nå nervcellerna i centrala nervsystemet. 

Där kan sjukdomen orsaka förlamning av bland annat de muskler som styr andningen. 

Om den sviktar, dör offret. Polio drabbar, ovisst av vilken anledning, oftast barn.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: