Breastcancer, scan

Vaccin kan kanske utrota bröstcancer

30 maj 2010: Försök med möss visar extremt lovande resultat

3 november 2010

Från Illustrerad Vetenskaps Årsbok 2010: Forskare vid Cleveland Clinic i Ohio i USA publicerar den sista maj lovande resultat av sina försök att vaccinera möss mot bröstcancer. ”Fungerar det här lika bra på människa som på möss, kommer det att vara ett fantastiskt genombrott. Vi kommer att helt kunna utrota bröstcancer”, säger Vincent Tuohy, som leder försöken.

Det är första gången man lyckats identifiera en egenskap hos cancerceller, som sätter immunsystemet i stånd att skilja dem från friska celler. Därmed kan det bekämpa tumörerna, medan friska celler skonas. Cancerceller är normalt svåra att känna igen, då de är en omprogrammerad version av kroppens egna celler, som inte kan styra sin tillväxt. Forskarna i Cleveland har dock upptäckt att en cell från bröstvävnaden, som blir sjuk och ändrar sig till en cancercell, genomgår en utveckling som liknar bröstkörtlarnas naturliga utveckling hos nyblivna musmödrar. Bland annat börjar cellerna att bilda proteinet alfa-laktalbumin, som finns i däggdjurs mjölk.

Upptäckten har fått forskarna att vaccinera möss med mjölkproteinet, så att de bildar antikroppar mot det. Därmed har de gjort ett vaccin som kan skydda laboratoriemöss, som är genetiskt programmerade att utveckla bröstcancer. Vid en ålder av bara ett halvt år har hälften tumörer i bröstvävnaden. Två månader gamla musungar vaccinerades, och då de fyllt tio månader hade ingen av dem drabbats av bröstcancer. Som kontroll följde forskarna musungar som inte vaccinerades – vid tio månader hade alla tumörer stora som ärtor.

Breastcancer vaccine
Breastcancer without vaccine

Vaccinet kan alltså förebygga bröstcancer, men ett annat försök visade att det också kan behandla tumörer som redan har uppkommit. Vanliga möss fick 20000 bröstcancerceller injicerade under huden, och fem dagar senare vaccinerades häften av dem, medan resten lämnades helt obehandlade. I detta försök fick samtliga möss tumörer, men hos de vaccinerade var de 40 procent mindre.

Forskarna undersöker nu om de kan uppnå samma goda resultat hos människa. Hittills har de kommit fram till att kvinnors bröstcancerceller också bildar alfa-laktalbumin, och att människor kan bilda antikroppar mot proteinet, så att det angrips av immunförsvaret. Det avgörande experimentet skall visa om vaccinet kan angripa cancerceller i en kvinnas kropp, men det kommer att ta ett par år innan det genomförs.

Blir vaccinet verklighet, måste vaccinerade kvinnor emellertid se till att inte få fler barn. En graviditet får nämligen bröstkörtlarna att bilda alfa-laktalbumin, som immunsystemet strax kommer att angripa. Det kan starta en obehaglig och möjligen farlig inflammationsreaktion, som också kommer att medföra att kvinnan inte kan amma sitt barn. Vaccinet bör alltså bara ges till kvinnor runt övergångsåldern. Det kommer dock inte att begränsa vaccinets användbarhet, då risken för bröstcancer ökar med åldern. Således är omkring 77 procent av alla drabbade kvinnor över 50 år gamla.

Årsbok 2010

Denna artikel kommer från Illustrerad Vetenskaps Årsbok 2010.

Bakgrund:

Cancervaccin kan verka på två sätt

Förebyggande Den ena typen av cancervaccin är – som det nya bröstcancervaccinet – förebyggande. Andra befintliga vacciner är redan effektiva mot livmoderhalscancer och levercancer, som orsakas av virus. I motsats till det nya vaccinet riktar sig dessa vacciner mot virus och inte mot cancerceller. Det gör dem lättare att utveckla.

Behandlande Den andra strategin är att bekämpa redan etablerade cancer­tumörer. Hittills finns det bara ett vaccin mot prostatacancer. Här använder läkarna patientens egna cancerceller att vaccinera med. Även om det personliga ­vaccinet k

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: