En strålningskanon bestrålar cancern från utsidan. Radioaktiva ämnen kan även injiceras i kroppen.
En strålningskanon bestrålar cancern från utsidan. Radioaktiva ämnen kan även injiceras i kroppen. © Snowleopard1/Getty Images

Atombomben siktar direkt på cancern

Atombomber har tillräckligt med kraft för att förstöra jorden. Men samma ämnen som gör bomberna dödliga har även gjort det möjligt att behandla cancer med hög precision genom strålning.

20 december 2017 av Esben Schouboe & Jesper Bindslev

I bergen i New Mexico i USA ­ligger Los Alamos-laboratoriet, där världens första atombomb konstruerades under andra världskriget. Laboratoriet ­arbetar fortfarande med kärn­vapen, men samma partikel­acceleratorer som användes för att framställa radioaktiva ämnen till bomber skapar i dag även livräddande ämnen för cancerbehandling. 

Ett av dem är ­aktinium-225. Detta ämne binder till kroppens egna immunceller och söker sig därmed automatiskt till cancerdrabbade celler när det ­injiceras i kroppen. Aktinium-225 förbrukar nästan all sin energi i kollisionen med cancercellerna så att kroppens friska celler skonas.

Actinium-225 er et blandt flere  radioaktive stoffer, der sprøjtes eller opereres ind i kroppen.
Actinium-225 er et blandt flere radioaktive stoffer, der sprøjtes eller opereres ind i kroppen. © ORNL

Kobolt-60 är ett annat artificiellt framställt radioaktivt ämne som används vid cancerbehandling. Ämnet avger gammastråling som är mindre skadligt för kroppen än annan strålning och med den så kallade gammaknivtekniken går det att bestråla kroppen såpass precist att man i princip endast träffar cancertumören.

TITTA IN I KROPPEN med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

Strålen uppgår till en tiondel av ett hårstrå

Det senaste inom radiokirurgin är så kallad mikrovågsstrålning. Med hjälp av en rund partikelaccelerator, en så kallad synkrotron, accelereras partiklar upp till en sådan hastighet så att de sänder ut röntgenstrålning.

Strålningen går att fokusera med hög precision så att den stråle som skickas in i kroppen endast är en mikrometer i diameter – cirka en tiondel av ett människohårstrå. På så sätt minimeras skador på friska celler.

Mikrovågsstrålning kommer troligtvis att kunna användas mot tumörer i det centrala nervsystemet som hittills har varit svåra att behandla.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: