Artificial coma

Vad är konstgjort koma?

Man hör då och då att läkare lägger en patient i konstgjort koma. Hur går det egentligen till, och hur hjälper det patienten?

30 november 2017

Konstgjort koma är en extrem form av totalbedövning, som innebär att läkarna i stort sett sätter hjärnan ur funktion, så att patienten varken kan fås till medvetande eller kan reagera på någon påverkan.

Hjärtrytm, blodtryck och andning måste under konstgjort koma upprätthållas mekaniskt eller med hjälp av läkemedel.

En patient kan läggas i konstgjort koma med hjälp av narkosmedel eller genom nedkylning till en kroppstemperatur på runt 33 grader.

Tillståndet är reversibelt, vilket betyder att man kan ta patienten ur komat genom att avsluta behandlingen.

Konstgjort koma är alltså en mycket väl kontrollerad process, som ger hjärnan ro, och det kan i många fall vara nyttigt.

Liksom kroppens andra delar har behov av vila för att återhämta sig efter en skada, måste hjärnan också ha ro för att kunna läka skadorna.

Dessa kan till exempel ha uppkommit efter bristande syreförsörjning i samband med en drunkningsolycka eller en blodpropp, förhöjt tryck i hjärnan efter ett våldsamt slag mot huvudet eller en kemisk obalans i hjärnans nervceller efter en överdos av narkotika.

Koma gynnar återhämtning

Ofta faller man helt av sig själv i koma efter sådana svåra skador, eftersom hjärnan skadas så allvarligt att den inte längre kan fungera normalt.

I många fall är det faktiskt bättre för patienten, om hjärnan förblir i koma och på så sätt lämnas i fred att återhämta sig efter skadorna.

Om patienten vaknar för tidigt, måste hjärnan nämligen använda en massa energi och resurser på att förhålla sig till exempelvis sinnesintryck, tankar och muskel-rörelser.

Det kan förlänga läkningsprocessen och i några fall helt förhindra att hjärnan repar sig efter skadorna.

TITTA IN I KROPPEN med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap

Om läkarna bedömer att det bästa för en patient som redan ligger i koma är att hålla hjärnan lugn, kan de alltså välja att förhindra ett uppvaknande genom att lägga patienten i konstgjort koma.

När situationen senare – det kan vara efter dagar, veckor eller månader – anses vara under kontroll, kan den behandling som framkallat det konstgjorda komat sättas ut.

Det är dock ingen garanti för att patienten i så fall vaknar upp till medvetande igen.

Har hjärnskadorna varit av allvarlig karaktär, kan det naturliga komat nämligen fortsatt hålla patienten medvetslös.

Brain scans

Kyla ger hjärnan ro

Patienter kan läggas i konstgjort koma med hjälp av nedkylning. Därmed får hjärnan ro att hämta sig efter en skada.

1. Patienten bedövas för att förhindra köldskakningar under nedkylningen. Samtidigt sörjer en respirator för att upprätthålla andningen.

2. Ett dropp med saltvatten, som har en temperatur på fyra grader, kyler ner patienten inifrån. Man ger normalt två liter inom loppet av 30 minuter.

3. Två kylfiltar med en temperatur på fyra grader kyler ned kroppen utifrån tillsammans med ispåsar, som läggs på de mest utsatta ställena.

4. Kroppstemperaturen mäts kontinuerligt med en termometer i blåsa, huvudpulsåder eller matstrupe. När kroppstemperaturen är 33–34 grader tas ispåsarna bort, och kylfilten ställs in på 33 grader. Under nedkylningen mäts och övervakas patientens viktiga livsfunktioner hela tiden.

5. Efter avslutad avkylning värms patienten upp genom att temperaturen på kylfilten långsamt ökas med 0,3 grader/timme under tio timmar. Bedövningen hävs, när kroppstemperaturen kommer över 35 grader, och när kroppen har en temperatur på 36 grader, tas kylfilten bort.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: