naturmedicin kamomill topp

Naturmedicin i trädgården

Växter med massor av saft och naturkraft frodas mellan gatstenar och blomrabatter i din närhet. Den vanligaste naturmedicinen i Norden kan både motverka depression och dämpa ångest – och du kan bekanta dig med växterna här.

5 februari 2016 av Mikkel Skovbo

Svarthättor och kloka gummor har i århundraden gått på jakt i myrar och skogsbryn efter rötter och blad, som kunde bota alla möjliga krämpor och åkommor.

Den traditionella naturmedicinen har inte alltid stått på god fot med vetenskapen, eftersom det inte har funnits någon dokumenterad verkan – och så är det med många växtbaserade läkemedel än i dag.

Men det finns även de medicinalväxter som faktiskt har en dokumenterad effekt och som hälsomyndigheterna har godkänt som läkemedel – de så kallade naturläkemedlen.

Tre av de godkända medicinalväxterna växer i vår omedelbara närhet, berättar chefen för NaturMedicinsk Museum, tillika expert på medicinalväxter vid Köpenhamns universitet, Anna Jäger:

Naturmedicin 1: Äkta johannesört

? VAD: Äkta johannesört (Hypericum perforatum) har använts som behandling av mentala sjukdomar sedan antiken. Namnet johannesört kommer från medeltiden, då man brukade bränna växten i samband med midsommarfirandet för att driva ut demoner från de ”sinnessjuka”.

? VAR: Ljusa, öppna ängar och betesmarker är egentligen växtens favoritplatser, men den växer i stort sett överallt; på stadens parkeringsplatser och vid vägkanter och vid dikesrenar på ängsbackar. Högsäsongen för johannesört är precis vid midsommar.

? VERKAN: Växten innehåller hypericin och hyperforin, som har visat sig vara verksamma mot lindrig till måttlig depression, ångest och långvarig stress – och ha färre biverkningar än andra antidepressiva läkemedel. Exakt hur de kemiska ämnena agerar i kroppen har man ännu inte klarlagt, men man menar bland annat att de påverkar nervcellsreceptorerna och upptagningen av lyckosignalämnet serotonin i kroppen.

Naturmedicin 2: Baldrian

? VAD: Baldrian (Valeriana) är en flerårig ört – eller perenn – vars rot (Valeriana officinalis) har använts som naturmedicin sedan läkekonstens fader Hippokrates beskrev den under det fjärde århundradet f. Kr. I Norden är växten med de röda eller vita blommorna känd sedan vikingatiden.

? VAR: Den växer i våtmarker, ofta kring sjöar eller myrar, men kan också finnas i trädgården på någon fuktig och skuggig plats.

? VERKAN: Baldrian kallas ofta naturens alternativ till stesolider, eftersom växten har en avslappnande och ångestdämpande effekt. De aktiva ämnena valtrater och monoterpener påverkar hjärnans lugnande GABA-signalämne; en neurotransmittor, som hämmar överföringen av impulser mellan nervcellerna. Baldrian ska intas med måtta, eftersom för stora doser kan göra hjärnan seg, dåsig och och överdrivet sömnig.

Naturmedicin 3: Kamomill

? VAD: Kamomill växer över större delen av Europa, men det är främst arten äkta kamomill (Matricaria recutita), som har en medicinsk effekt. Äkta kamomill är lite svårare att hitta i naturen än den vanligare gatkamomillen, men den känns igen på den aromatiska doften och att det gula blomsterfästet är ihåligt.

? VAR: Kamomill slår ut sina gulvita blommor mellan juni och september i fuktig, helst kalkfattig, åkerjord med massor av sol. Och så odlas den förstås också i många trädgårdar.

? VERKAN: Kamomill har en inflammationshämmande, kramplösande och lätt smärtstillande effekt, och växten ingår bland annat i naturmedicin till kolikbarn. Det milda kamomillteet kan man ta mot uppblåsthet, kramper och magsmärtor. Medicinalväxten innehåller bland annat 36 olika flavonoider – en grupp växtfärgämnen som anses fungera som antioxidanter – och 28 terpener från blommans eteriska olja. Terpenerna transporteras runt i kroppen via blodomloppet och upp till hjärnan, men man känner ännu inte i detalj till hur de verkar.

Naturmedicin är inte ofarligt

Även om det kan verka lockande att ge sig ut i det gröna och skörda jordens egen naturmedicin, så rekommenderar Anna Jäger att vi går på apoteket i stället:

"Då är du säker på att du får helt rätt växtbaserade läkemedel och att preparaten har samma dos varje gång – det kan du inte veta om du själv gör växtmedlet", säger experten på naturmedicin.

Kamomillväxten är dock så harmlös att man utan risk kan göra sitt eget te genom att lufttorka blomman, säger Anna Jäger.

Om man lyckas hitta rätt sort där ute, vill säga.

Apor och papegojor använder också naturmedicin

Det är inte bara vi människor som kan ha glädje av naturens eget medicinskåp. En del apor gnuggar sig exempelvis med lök för att behandla svamp och flera papegojarter fyller sig med lera för att undvika förgiftning:

2 typer av naturmedel

Naturläkemedel är läkemedel vars aktiva ämnen uteslutande är naturligt förekommande och inte ingår i medicinen i avsevärt större koncentrationer än i naturen.

Naturläkemedel är godkända av läkemedelsverket och har en dokumenterad effekt.

Växtbaserade läkemedel kan däremot vara vad som helst – även medel som inte är kontrollerade av läkemedelsverket.

Läkemedelsverket rekommenderar alltid att man går till läkare och får en diagnos ställd, innan man använder sig av både godkända naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: