Stress effect on human

Genterapi jagar bort stressen

Kronisk stress kan vara livshotande, och läkemedel kan bara behandla symptomen. Man har nu identifierat en gen, som injicerad i råtthjärnor gör att en rad stresshormoner bryts ned. Det kan vara första steget mot en effektiv stressmedicin.

Då den amerikanske biologen och neurologen Robert Sapolsky i början av 1980-talet följde en flock babianer på Kenyas savann, gjorde han en intressant upptäckt. Babianer har en sträng hierarki, och hannar längst ned i den sociala rangordningen såg mer slitna ut. De var smalare, hade tovigare päls och var oroligare. Den mentala press babianerna upplevde påverkade dem rent fysiskt – de betalade med dålig hälsa.

I dag har Robert Sapolsky lagt savannen bakom sig och forskar i stället kring stress hos människor, men faktum är att vi på just denna punkt inte skiljer oss särskilt mycket från våra bepälsade släktingar. Kronisk stress är inte bara psykiskt obehaglig. Den är även ett livshotande tillstånd, som angriper vår kropp och förkortar vårt liv.

”I västvärlden dör vi inte längre av den typ av sjukdomar som tog livet av våra förfäder under flera miljoner år – infektioner och sjukdomar som följd av dålig näring och dålig hygien. I stället lever vi tillräckligt länge för att avlida av åkommor som hjärtproblem, cancer och diabetes, och de flesta av dessa kan orsakas eller förvärras av stress”, säger han.

Kroppen är som en urtidsmaskin, som inte har uppdaterats på årtusenden. Våra stressmekanismer är exakt desamma som då vi levde på savannen. Kroppen har en ”kämpa eller fly-instinkt”. När hjärnan upptäcker fara, utsänder den via binjurarna stresshormoner som adrenalin och glukokortikoider, som försätter kroppen i alarmberedskap: hjärtat slår snabbare och vi tänker klarare. Långsiktiga byggprojekt i kroppen, matsmältning, immunförsvar och reproduktion pausas däremot.

Överlevnadskamp dödar oss

Alla dessa mekanismer är aktiva i väntan på någon form av handling – antingen slåss vi eller så flyr vi – men de stressfaktorer vi står inför i dag är inte lika konkreta som våra förfäders. I stället för att reagera som kroppen hade planerat, undertrycker vi därför instinkten. Stresshormonerna stannar dock i kroppen utan något annat att ta sig för än att ihärdigt tära på vår hälsa.

”Alla våra stressmekanismer är nyttiga på kort sikt, men eftersom vi är så psykologiskt sofistikerade, skapar vi en psykisk stress som hjärnan tror är lika verklig som om vi sprang för att komma undan ett rovdjur ”, säger Sapolsky.

Lång tids stress med katastrofala följder

I detta läge leder de mekanismer som skall garantera vår överlevnad till en långsam död, för om dessa processer pågår i tre år istället för i tre minuter, får det katastrofala följder. Det förhöjda blodtrycket ökar risken för hjärnblödning och hjärtinfarkt. Det är inget problem att stoppa kroppens byggprojekt i en timme, men över längre tid betyder det att immunförsvaret försvagas, tillväxten hämmas och fertiliteten försämras. De hormoner som skall skärpa våra sinnen och vår hjärna belastar nu nervsystemet, dödar nervceller och ökar risken för depression och alzheimer.

I stället för att behandla stressens biverkningar med till exempel lugnande mediciner, vore det därför betydligt effektivare att stoppa själva stresshormonerna. Det kan läkarna inte göra i dag, men vid Stanford University i Kalifornien arbetar Robert Sapolsky med en grupp kollegor på att utveckla en genterapi, som kan stoppa stresshormonernas skadliga inverkan.

Först identifierade Sapolsky en rad gener, som får kroppen att producera mer antioxidanter och bilda ett enzym som bryter ned stresshormoner av glukokortikoidtyp. Det är dock inte så lätt att få in generna i hjärnan. De måste nämligen först passera genom den så kallade blodhjärnbarriären. Den utgörs av specialiserade blodkärlsväggar, som hindrar ämnen i blodet från att tränga in i hjärnan.

Tema

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: