superhero in blue shirt

Genetiska superhjältar

Mitt ibland oss lever människor som bär på ärftliga sjukdomar utan några symptom. Nu letar forskarna efter dessa genetiska hjältar för att ta reda på hemligheten. Kanske kan deras supergener hjälpa oss i kampen mot Parkinsons sjukdom och cancer.

10 maj 2016 av Rasmus Kragh Jakobsen & Julie Hjerl Hansen

En 45-årig man borde egentligen ha dött för länge sedan. Han är född med en defekt gen som orsakar nervsjukdomen Louis- Bars syndrom. Andra med samma gendefekt förlorar redan i tvåårsåldern förmågan att koordinera ögonrörelser. Därefter förlorar de förmågan att styra musklerna i benen och redan i tonåren blir de rullstolsburna. Vanligtvis dör de också innan de blir vuxna. Ändå lever den 45-årige mannen ett normalt liv – utan några symptom på sjukdomen.

Mannen upptäcktes av en slump av Eric Schadt, professor i genetisk analys vid Mount Sinai School of Medicine i New York, USA. Den 45-årige mannen är ett exempel på det som Schadt kallar genetiska hjältar, eftersom mannens kropp kan kompensera för ett fel i arvsmassan och därmed undkomma det grymma öde som är inkodat i hans dna. Tillsammans med den amerikanske biologen och genetikforskaren Stephen Friend har Schadt inlett en ambitiös jakt på andra genetiska hjältar som på samma viskan kompensera för medfödda fel i generna. Forskarna har dragit igång ett stort forskningsprojekt som kallas ”The Resilience Project”, där de planerar att kartlägga dna från en miljon frivilliga deltagare. För tillfället håller Schadt och Friend på att samla in dna med salivprover. När genhjältarna har hittats hoppas forskarna kunna identifiera hur genhjältarna undviker att bli sjuka, och på så sätt hitta nya behandlingar mot bland annat cancer, alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Genhjältar existerar på riktigt De allra flesta ärftliga sjukdomar beror på att en genetisk kod i arvsmassan har muterat så att cellerna inte fungerar som de ska. Merparten av all medicin är dock inte utvecklad för att reparera och återbilda, utan för att attackera till exempel virus, bakterier och cancerceller. Forskare har sett att genetiska fel kan ta ut varandra hos försöksdjur som flugor och möss har. Schadt och Friend antar att genhjältarnas superkrafter på samma sätt beror på att de är utrustade med särskilda genetiska mutationer som kompenserar för de genetiska fel som orsakar den ärftliga sjukdomen. Två genetiska fel låter värre än ett, men kan alltså vara till fördel. I stället för att testa medicin på patienter som redan är sjuka ska Friend och Schadt och leta efter människor som kan kompensera för sina medfödda genetiska fel. Allt detta med förhoppningen att kunna utveckla medicin som kan motverka genetiska fel. Schadt och Friend vet redan att cirka en av 25 000–50 000 deltagare kommer att vara genetiska hjältar. I en inledande undersökning har de gått igenom arvsmassan från över 500 000 anonymiserade personer i databaserna på olika genanalysföretag . Här fann forskarna över tio genetiska hjältar som bland annat kunde kompensera för den ärftliga sjukdomen cystisk fibros, som angriper luftvägarna och som de flesta patienter avlider av inom ett år om de inte får behandling. Trots att Schadt och Friend vet att genhjältarna finns så förhindrar samtyckesförklaringar att de söker upp dem. Forskarna måste därför tills vidare nöja sig med att veta att de kan förvänta sig att hitta cirka 20–40 genhjältar bland den miljon personer som deltar i projektet. När genhjältarna spårats upp ska forskarna kartlägga hela deras arvsmassa för att hitta ”hjälte- mutationen”. Processen är dock varken snabb eller enkel.

Skriver om den genetiska koden Schadt och Friends stora utmaning är att vi alla har tusentals genetiska fel, vilket gör det svårt att hitta rätt mutation. De senaste åren har forskarna lyckligtvis utvecklat smarta trick som förenklar uppgiften. Normalt skulle Schadt och Friend ha jämfört arvsmassa från flera genetiska hjältar och se vilka genetiska fel de hade gemensamt. Men eftersom det finns så få genetiska hjältar kommer forskarna sannolikt inte att hitta två att jämföra för varje sjukdom. I stället använder de en ny metod som kallas biologisk nätverksfiltrering. Tekniken utnyttjar att alla gener samarbetar med varandra i ett stort och komplext nätverk inne i cellerna. Ungefär som med vänner i sociala nätverk har generna tät kontakt med de närmaste ”vännerna”, men har samtidigt beröring med vänners vänner. ”Hjältemutationen” gömmer sig därför mest sannolikt bland de gener som arbetar närmast sjukdomsgenen. Nästa steg är att bevisa att forskarna har fått tag i rätt ”hjältegen”. Här kommer Schadt och Friend att utnyttja en annan helt ny metod, som är en form av genetisk redigering där det blir möjligt att radera eller lägga till bokstäver i den genetiska koden – ungefär som en författare rättar texten i sitt manuskript. På det viset kan forskarna testa varje enskilt genetiskt fel och se om mutationen kan kompensera för den ärftliga sjukdomen.

Kan bli ett botemedel mot cancer Forskarna fokuserar främst på ärftliga sjukdomar, vilket är enklast eftersom de orsakas av mutationer i en eller två gener, som Louis-Bars syndrom, epilepsi, medfödd dövhet eller muskeldystrofi. På längre sikt hoppas Stephen Friend att projektet också kan ta itu med mer vanliga sjukdomar som cancer, alzheimer, Parkinsons och schizofreni. När forskarna identifierat de avgörande genetiska felen är det inte långt till ett botemedel eftersom de då vet exakt vilken gen de ska åtgärda. Forskarna vet också att biverkningarna sannolikt är små eftersom de genetiska hjältarna lever normala liv.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: