Optimistic weather

Vi är födda optimister

Nya försök visar att vi – mot allt förnuft – håller fast vid en alltför positiv framtidstro. Inte ens när vi får reda på den obarmhärtiga statistiken ändrar vi uppfattning. Fenomenet kallas ”optimism bias” (ungefär ”optimismbenägenhet”) och skall kanske skydda oss mot en förlamande rädsla för framtiden.

5 juli 2012 av Jonathan Beard

Tänk en stund på resten av ditt liv. Tror du att du kommer att skilja dig, råka ut för en bilolycka eller drabbas av cancer? Och – för att nu se på det positiva – räknar du med att bli befordrad, vara frisk långt in i pensionsåldern och kanske till och med vinna på Lotto?

Psykologer har ställt sådana frågor till människor under många år, och svaren har varit förbluffande entydiga. Nästan alla underskattar risken för olyckor och allvarlig sjukdom, medan de överskattar möjligheten till ett långt och friskt liv.

Lustigt nog gör det ingen skillnad att man vet bättre. De flesta är till exempel medvetna om att runt hälften av alla äktenskap i västvärlden slutar i skilsmässa. Frågar du brudgummen och bruden vid ett bröllop – kanske var för sig – om hur sannolikt det är att deras äktenskap skall hålla, kommer de knappast att svara ”tja, det är väl ungefär fifty-fifty”.

Detta sätt att se världen i ett rosa skimmer kallar Tali Sharot, psykolog vid University College London och författare till många artiklar och en bok i ämnet, för ”optimism bias”.

Det är en av de mest utbredda benägenheterna till felaktigt tänkande som beteendepsykologerna registrerat, och speciellt två saker förbryllar dem: varför vi håller kvar vår optimism, även om verkligheten visar något annat, och hur denna benägenhet under evolutionen utvecklats hos människan?

Tali Sharot har nyligen studerat den första frågan i laboratoriet. Hon placerade en grupp försökspersoner i en hjärn-skanner och bad dem bedöma risken för 80 obehagliga händelser, till exempel att drabbas av alzheimer eller bli bestulen. Därefter fick försökspersonerna veta vilken den reella risken var, innan samma fråga ställdes till dem igen.

Det var störst aktivitet i amygdala, när försökspersonerna tänkte på positiva händelser (till höger).

Dålig nyhet ignoreras

Det visade sig att försökspersonerna faktiskt justerade sina bedömningar efter att de hade presenterats för statistiken – men endast om det var till deras fördel. Om de till exempel ansåg att risken för att drabbas av cancer var 40 procent, medan den verkliga siffran är 30 procent, nedjusterades förväntningen. Om de bedömt risken vara 10 procent, ansåg de dock fortfarande att risken att drabbas av en cancersjukdom endast var en på tio.

Tack vare skannern kunde Tali Sharot och hennes kollegor studera hur hjärnan reagerade på testet: När försökspersonerna presenterades för den siffra som var mindre gynnsam än deras egen bedömning, visade ett område i hjärnan runt frontalloben begränsad aktivitet. När informationen var bättre än förväntat, var det däremot hög aktivitet i ett närliggande område. Det såg helt enkelt ut som om hjärnan tog till sig goda nyheter, medan den reagerade trögt inför dåliga.

Tidigare skanningar har visat att hjärnområdet amygdala arbetar, när vi föreställer oss en positiv framtid, medan den släcker ned, när vi tänker på en negativ. Amygdala har bland annat till uppgift att bearbeta information och intryck.

Det var dock inte alla som hade svårt att ta till sig dåliga nyheter. Människor som led av depression korrigerade snabbt sin uppfattning, när de presenterades för en statistik som var sämre än den egna förväntningen. Mycket deprimerade personer överdrev den påtagligt.

Optimister har roligare

Vad är då anledningen till att de flesta människor skapar sig optimistiska föreställningar trots bevis för att motsatsen är sannolikare? Klassiska teorier inom både ekonomi och psykologi säger annars att korrekta värderingar maximerar chansen för framgång och minimerar risken att misslyckas.

Något tyder emellertid på att det inte alltid är så när det gäller vårt välbefinnande, varken det fysiska eller det psykiska. Tvärtom kan en optimistisk värdering av framtiden i sig ge en vinst.

En undersökning vid University of Pittsburgh visar till exempel att kvinnor med en positiv livssyn löper 14 procent mindre risk att dö mellan 50 och 65 år. Andra undersökningar dokumenterar att både cancer- och AIDS-patienter lever längre, om de kan se optimistiskt på sin sjukdom.

Bakgrunden är bland annat att om vi tror att saker och ting kommer att ordna sig till det bästa, minskar nervositet och stress, som annars mycket lätt kan göra en svår situation ännu värre.

Kanske finns det en ännu mer grundläggande förklaring, nämligen att människan är det enda djur som har fullt utvecklat medvetande. Med vetskapen om vår existens följer även vissheten om döden. Det kan leda till en förlamande rädsla, så om mänskligheten inte hade haft sin optimistiska ådra, kunde hela vår evolution ha gått i stå innan den kommit igång.

Hur positiv är du?

Ligesom vi generelt er for positive i vurderingen af fremtiden, fejlvurderer vi også os selv med et rosenrødt syn på egne evner.

Testa dig själv och bedöm om du passar in i den positiva eller den negativa ­delen av befolkningen.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: