Äldsta spåren funna i Kenya

Unika, 1,5 miljoner år gamla fotspår är tidigaste beviset för människor med en fotkonstruktion och gångstil som vår.

Fotspåren är otvivelaktigt mänskliga, med korta, parallella tår, kraftig häl och hög hålfot.
Reuters/Scanpix
Fotspåren är otvivelaktigt mänskliga, med korta, parallella tår, kraftig häl och hög hålfot.

Nära byn Ileret vid Turkanasjön i norra Kenya har en grupp förhistoriska människor efterlämnat över 30 fotavtryck och serier av fotspår i förstenad lera. Fotspåren är satta under en central period i männi­skans utveckling, under vilken männi­skosläktet, Homo, utvecklas och erövrar världen med sin uppresta gång.

Vilken Homo-art som satte fotspåren är omöjligt att med säkerhet säga. Enligt de amerikanska och brittiska forskare som står bakom fyndet är det förmodligen Homo ergaster eller Homo erectus, som är våra tidigaste förfäder, med kroppsstorlek och proportioner som den moderna människan.

Spåren är dolda i en åtta meter hög klippa uppbyggd av förstenade sediment­lager, som avlagrats då de lokala floderna år efter år svämmade över sina bräddar av smältvatten.

Urtidsmänniskorna vägde lika mycket som vi

Forskarna har avtäckt fyra serier med fotspår och ett antal enstaka avtryck fördelade i två sedimentlager åtskilda av cirka 10000 år. Avancerade lasermätningar av steglängd, tryckfördelning med mera avslöjar att människorna vägde ungefär lika mycket som vi gör i dag och gick precis som vi gör. Forskarna fäster sig i synnerhet vid att forntidsmänniskorna har rullat vikten från hälens isättning över framfoten till ett avstamp med stortån precis som moderna människor gör. Foten har haft en hög, böjd hålfot, som likt en fjäder effektivt utnyttjade kraften i nedtrampet precis som hos den nutida människan.

Lasermätning av hur trycket ­fördelats visar att fotens ägare gick på samma sätt som vi gör.

Som jämförelse kan nämnas att de enda andra fotspår som satts av mänskliga förfäder – de 3,75 miljoner år gamla Laetolifotspåren från Tanzania – nästan helt saknar hålfot. Laetolifotspåren representerar en primitiv, mindre energieffektiv gångart, mer lik den man känner från schimpansen.

Utvecklingen av vår uppresta gång- och löpstil anses vara en banbrytande faktor, som för första gången tillåtit våra tidiga förfäder att inta nya och större områden. Hittills har man nästan inte känt till fotens utveckling och dess roll i människans utveckling, då förstenade fotben aldrig hittats.

På bilden visar en av forskarna, Matthew Bennett från Bournemouth University, den längsta serien av fotspår från fyndet vid byn i Kenya.

Nytt vapen mot virus

Nytt nummer: Läs bland annat om forskarnas nya vapen mot virus och om grekernas demokrati, som byggde på slaveri.

Du får ett gratis provnummer

Ladda ned ett helt nummer av Illustrerad Vetenskap. Det är gratis – du behöver bara vara registrerad användare av illvet.se.

Beställ nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från Illustrerad Vetenskap. Registrera dig här:

Omröstning

Ge konfirmanden en present full av innehåll

Prenumeration: Ge Illustrerad Vetenskap i konfirmationspresent. Köp 7 nummer för 299 kronor.

DILEMMA: Hur mycket kommer du att berätta?

Ett enkelt test kan kartlägga ditt genom och visa risken för allvarlig sjukdom.

Vi vill veta vad du tycker!

Vill du vara med i vår läsarpanel?

Följ med på Rymdbloggen

Läs vad Illustrerad Vetenskaps skribenter Helle och Henrik Stub skriver om universum.