nysning varför nyser man TOP

Nysningar är kroppens ytterförsvar

När mikropartiklar angriper dina näsborrar försöker kroppen att avlägsna de inträngande fienderna med en nysning. Men något så harmlöst som solljus kan också få ansiktet att explodera i ett moln av snor. Vi besvarar frågan: Varför nyser man?

10 februari 2016 av Mikkel Skovbo

En nysning är kroppens yttersta värn.

När till exempel förkylningsvirus eller irriterande dammpartiklar angriper din näsa skjuter kroppen ut mikropartiklarna med en nysning på upp till 65 km/h.

Nysningen agerar i allians med näsans slemhinna; den fuktiga hinnan inuti näsborrarna, som varje dag producerar 1 liter tunt, vattnigt slem – eller snor. Snoret smörjer och sköljer insidan av näsan och luftpressen från nysningen blåser ut blandningen av slem och mikropartiklar och bort från kroppen.

En nysning är en reflex

Näsans portvakter – och dem som startar hela baletten – är cilierna, även kallade flimmerhår. När ett pepparkorn eller en pollenpartikel tränger in i näsborren vibrerar de och aktiverar ansiktets känselnerv, trillingnerven.

Den galopperar i väg en signal upp till hjärnans nysreflexcenter i hjärnstammen, som genast skickar ut en order till ansikts-, hals- och bröstmusklerna: Nys nu!

Alltihop sker reflektoriskt i det autonoma nervsystemet, det vill säga utan att vi tänker på det. För en nysning är just en reflex eller en automatisk reaktion på en sinnesförnimmelse.

ACHOO: Ljus kan utlösa nysningar

Reflexer har av allt att döma också ett finger med i spelet när vi nyser efter att ha blivit utsatta för ett plötsligt, starkt ljus. Det händer cirka en fjärdedel av oss, speciellt om vi kommer från ett mörkt ställe.

Syndromet heter ACHOO (Autosomal Dominant Compelling Helioopthalmic Outburst) eller fotisk ljusreflex, och även om det inte är helt klarlagt, så anser experterna att det handlar om en hopblandning av nervsignaler från nys- och pupillreflexen.

17–35 procent av oss exploderar i en nysning när vi plötsligt utsätts för starkt ljus, till exempel från solen. Procentvärdet varierar på grund av olika försöksresultat.

Nervbanorna för de två reflexerna ligger så nära varandra att nervsignalerna kan blandas ihop. Hos personer med ACHOO går ögats signal om att pupillen utsätts för starkt ljus därför inte vara rakt upp till hjärnans syncenter, utan tar en omväg förbi nysreflexcentret via en felaktig nervbana. Och så nyser du.

Det finns också dem som anser att solnysningen – som är ärftlig – inte bara beror på ett biologiskt fel, utan kan vara förknippat med en speciell gen. Men den har man ännu inte lokaliserat.

Nysningar bär snorpartiklar via slemmoln

Oavsett om det handlar om en solnysning eller en vanlig nysning, så står det klart att nysningar också är smittbärare som kan frakta patogener från person till person.

På Massachusetts Institute of Technology (MIT) har forskare utvecklat en matematisk modell för nysningar och har upptäckt att det så kallade nysmolnet hjälper till att bära de små snordropparna mycket långt.

Snordropparna svävar på nysmolnet och söker sig oftast uppåt, vilket gör att de sugs in i ventilationssystem i till exempel kontor, sjukhus och passagerarplan.

Upplev ett nysmoln i slow motion här:

Från nysningar till fjärtar, klåda och kissnödighet

Bli klokare på många av kroppens andra vardagsfunktioner på VÅR SIDA OM KROPPEN

Fornnordisk nysning

Foto: Tiago Correia50055

Att ”nysa” kommer från det fornnordiska ”HNJÓSA” som troligen är ett ljudhärmande ord. Vikingarnas nysningar lät alltså ungefär som våra.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: