Varför har vi olika blodgrupper?

Stämmer det att man bör äta utifrån sin blodgrupp? Vad innebär det egentligen att man har olika blodgrupper?

1 september 2009

Vanligtvis saknar det betydelse vilken blodgrupp man har. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan blodgrupp och personlighet, på samma sätt som de påstår att man bör äta eller träna på ett visst sätt beroende på vilken blodgrupp man har. Dessa teorier saknar dock vetenskaplig grund. Det enda tillfälle då blodgruppen har betydelse är i samband med transfusioner. Då är det å andra sidan helt avgörande att givares och mottagares blod stämmer överens. Många dog, innan Karl Landsteiner cirka år 1900 upptäckte de olika blodgrupperna. Blod kan skilja sig åt på flera sätt, men endast AB0- (uttalas A, B, noll) och rhesussystemet har praktisk betydelse. På de röda blodkropparnas yta finns två typer av proteiner, A och B. Beroende på om man har inget, ett eller båda proteinerna, har man blodgrupp 0, A, B eller AB. Samtidigt finns det i blodet antikroppar mot de proteiner som man inte har. Har man till exempel blodgrupp AB, har man inga antikroppar och tål därför allt givarblod. Däremot måste personer med blodgrupp 0 ha blod av samma typ, eftersom de har antikroppar mot både A och B. På samma sätt med rhesussystemet, där man antingen har eller saknar vissa proteiner (rhesus-positiv eller rhesus-negativ). Man vet inte med säkerhet varför människor har olika blodgrupper.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: