Hjernetema

Psykiska sjukdomar kan ses i hjärnan

Förr trodde man att psykiska sjukdomar orsakas av obalans i sinnet och att de saknade kroppsliga orsaker, men nu kan forskarna avläsa sjukdomarna i hjärnan. Dels finns det hjärncentra som antingen är större eller mindre än hos friska personer, och dels finns det störningar i förbindelserna i hjärnan.

30 november 2010 av Gorm Palmgren

Benbrott, diabetes, cancer och många andra tillstånd är påtagliga för läkarna, då de är knutna till skadad vävnad, onormala mätresultat eller infektioner, som går att upptäcka. Det ger en god utgångspunkt för att förstå sjukdomsorsaken och finna en behandling, och läkarna kan följa sjukdomsförloppet, så att de löpande kan bedöma om patienten försämras, repar sig eller är botad.

Tills för några år sedan har en stor grupp sjukdomar opererat i det fördolda. Läkarna har kunnat se symptomen men inte den bakomliggande orsaken. Det rör sig om psykiska sjukdomar – till exempel depression och schizofreni – som förvisso har sitt säte i hjärnan men inte satt tydliga spår i form av förstörda nervceller eller onormala analysresultat.

I många år trodde man att dessa sjukdomar uteslutande hade psykiska orsaker och byggde på vanföreställningar, som man i bästa fall kunde bota genom samtal, under vilka patienten guidades till att förstå sin situation och hjälpa sig själv ur den. Även om kognitiv beteendeterapi och andra former av psykologisk behandling otvivelaktigt är starka verktyg inom behandlingen av psykiska sjukdomar, har man efterhand insett att de inte ensamma är tillräckliga.

Nervsignalerna följer andra spår

Många psykiska sjukdomar har handgripliga kroppsliga orsaker, och därför kan de precis som ett brutet ben inte pratas bort. Hjärnskanning och andra nya tekniker har avslöjat att även om hjärnan hos psykiskt sjuka patienter kan se normal ut, följer nervsignalerna ofta andra rutter än i hjärnan hos en frisk person.

Hjärnan är inrättad så att olika områden hanterar varsin högt specialiserade funktion, som inte i sig själv kan lösa en praktisk uppgift. Vår omedelbara reaktion på till exempel en förolämpning kontrolleras av ett nära samspel mellan centra för bland annat situationsanalys, minne, vrede, självkontroll och beslutsfattande, och om bara ett av dessa led sviktar, riskerar vi att reagera orimligt aggressivt eller helt apatiskt.

Även om forskarna fortfarande saknar den stora överblicken, vet de nu att många mentalsjukdomar beror på att en del av de specialiserade centra inte fungerar korrekt, eller att de inte kommunicerar med varandra på rätt sätt.

Ofta finns det en genetisk orsak till dessa fel, så att man från födseln kan löpa en ökad risk att utveckla exempelvis depression, schizofreni eller posttraumatiskt stressyndrom. Det betyder inte att man nödvändigtvis kommer att drabbas av dessa tillstånd, men att hjärnan är sämre rustad att hantera stress eller traumatiska upplevelser, så att dessa kan leda andra neurala nätverk på fel spår och få psykiska sjukdomar att bryta ut.

Forskarnas begynnande förståelse för orsakerna till psykiska sjukdomar har öppnat för nya behandlingsmöjligheter, till exempel den moderna versionen av elektrochockbehandling, så kallad deep brain stimulation.

Därutöver har läkarna fått bättre möjligheter att peka ut personer som befinner sig i särskilda riskgrupper. Det kan exempelvis leda till att soldater med ökad risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom inte skickas på uppdrag, där de löper ökad risk för att traumatiska upplevelser leder till detta tillstånd.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: