Kærlighed og præriemus top

Präriemus avslöjar hemligheten bakom monogami

En liten mörkbrun gnagare på cirka tolv centimeter är kanske nyckeln till att förstå varför vi människor upplever kärlek.

27 maj 2016 av Nanna Vium

Med en vikt på bara cirka 50 gram och sin rufsiga päls ser den lilla präriemusen kanske inte mycket ut för världen.

Nu menar dock ett antal forskare att den lilla varelsen sitter inne på svaret på en av vetenskapens stora frågor:

Varför upplever människor kärlek?

Knyter livslånga band

I nästan två decennier har Larry Young studerat den lille gnagaren på nära håll.

Han är psykiater och forskar vid Emory University i USA och har kommit fram till flera överraskande resultat under vägen.

Präriemusen skiljer sig nämligen långt ifrån de flesta däggdjur på jorden på så sätt att den knyter livslånga och monogama band med den partner som den väljer.

Som de flesta människor upplever den också känslor som avundsjuka, empati och sorg när det gäller sin partner och sin familj.

En riktig kärlekscocktail

I sin forskning kom Young och hans kolleger fram till att det utsöndras en speciell kärlekscocktail av hormoner i hjärnan på präriemöss under deras parningsakter som pågår under ett dygn.

Kärlekshormonerna heter oxytocin och vasopressin och de utsöndras också i hjärnan hos präriemusens nästan identiska och nära besläktade kusin, fältmusen, som minst sagt lever mer som en Don Juan.

Men på en punkt skiljer sig präriemusen sig från sin mer "lössläppta" kusin.

Präriemusen har nämligen betydligt fler receptorer i hjärnans belönings- och beroendecentrum för att ta upp kärlekshormonerna. Och det är precis dessa receptorer som tros vara nyckeln till både mössens och människors monogami.

Injicerar monogami

Det var en tes som blev tydligare i senare försök. Med hjälp av ett virus injicerade Young den mer lössläppta fältmusen med en gen som ändrade musens dna och bildade fler receptorer.

Det som hände därefter överraskade forskarna.

De fältmöss som hade injicerats med viruset stannade kvar vid sin partners sida.

  • En otrolig gåva till vetenskapen, säger Thomas Insel, ledare för National Institute of Mental Health i USA till Smithsonian.com om upptäckten.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: