Cross on hand

Upprepningar ”fäster” minnen

Med hjälp av den fonologiska loopen och det visuospatiala ritblocket kan ett minne hållas kvar i korttidsminnet, men båda metoderna lägger beslag på stora delar av hjärnans kapacitet och resurser, och de är därför inte lämpade att minnas något i mer än några sekunder.

2 juli 2010 av Gorm Palmgren

Därför har långtidsminnet ”medhörning” på den fonologiska loopen och ”tittar över axeln” på det visuospatiala ritblocket, när korttidsminnet repeterar våra minnen. Man kan säga att korttidsminnet lär snabbt men minns dåligt, medan långtidsminnet lär långsamt men minns bra. För att ett minne skall fastna i långtidsminnet, måste det därför repeteras många gånger. Forskarna menar att denna repetition i första hand sköts av den fonologiska loopen och det visuella ritbrädet, men när minnet efter bara några sekunder är ute ur korttidsminnet, tar långtidsminnet över och repeterar det nya minnet för sig självt.

Från kort- till långtidsminne

Redan 1966 genomförde Murray Glanzer och Anita R Cunitz vid New York University i USA ett försök, som tydligt visade att minnet är uppdelat i två olika mekanismer, korttidsminnet och långtidsminnet. De båda forskarna visade en mycket kort stund försöksdeltagarna 20 ord, ett åt gången, och därefter skulle deltagarna återge orden i godtycklig ordning. Resultatet av försöket var tydligt: försöksdeltagarna mindes de flesta orden från början och slutet av sekvensen, medan det var värre att komma ihåg dem i mitten.

Forskarnas slutsats var att de första orden redan hade flyttats över i långtidsminnet, medan de sista orden ännu befann sig i korttidsminnet. Orden i mitten låg emellertid i en gråzon, eftersom de var i färd med att flyttas från den ena typen av minne över till den andra och därför inte var fast förankrade i något av dem.

Minne på många sätt

Liksom korttidsminnet kan delas upp i den fonologiska loopen och det visuospatiala ritblocket, så opererar forskarna också med flera olika indelningar av långtidsminnet. Det episodiska minnet lagrar minnen om händelser vi upplevt eller åtgärder vi har utfört. Där lagras våra personliga erfarenheter, minnen från barndomen och upplevelser från förra årets semester. Det semantiska minnet inrymmer däremot alla de fakta som vi känner till: att 2 +2 = 4, att snö är vit, namnen på våra familjemedlemmar. Det episodiska och semantiska minnet slås ofta ihop i en kategori kallad det deklarativa minnet, som täcker all den kunskap som vårt medvetande förfogar över. Vi känner med andra ord till det exakta innehållet i det deklarativa minnet, och om någon frågar oss ”Vad gjorde du igår?”, så har vi svaret redo.

Annorlunda är däremot det procedurala minnet, som innehåller all vår lagrade kunskap om hur vi gör olika saker. Här lagras till exempel informationen om hur fingrarna skall röra sig över pianots tangenter för att spela upp Beethovens Månskenssonat. Denna kunskap använder vi utan att tänka på den, och det är nästan alltid mycket svårt att uttrycka den i ord, såsom att svara på frågan ”Hur gör du för att cykla?”.

Ett gemensamt drag för de tre formerna av långtidsminne är att de riktar sig bakåt och gör att vi kan erinra oss saker, som vi redan har upplevt, lärt oss eller gjort. Det har gett dem det överordnade namnet retrospektivt minne, och därmed skiljer de sig från det prospektiva minnet. Detta är framåtriktat och får oss att minnas saker, som vi har tänkt göra senare. På morgonen skall vi till exempel komma ihåg att åka till vårt arbete, och när vi möter chefen skall vi komma ihåg att gratulera honom på födelsedagen. Medan retrospektiva minnen framkallas när vi behöver dem – till exempel när vi tillfrågas om en adress – så kräver de prospektiva minnena en form av utlösande faktor för att kunna hämtas fram till medvetandet.

Denna faktor är ofta en bestämd tidpunkt, så att vi varje morgon kommer ihåg att åka till jobbet, då hela situationen med att bli väckt, klä på sig och äta frukost påminner oss om att det måste vara en vanlig arbetsdag. Blir vi medvetna om denna faktor vid en felaktig tidpunkt, till exempel när vi vaknar efter en middagslur, kan vi bli förvirrade och för ett ögonblick tro att vi måste ge oss av till jobbet. Faktorerna är nödvändiga för att framkalla minnet, så det prospektiva minnet kan hjälpas på traven med hjälp av extra faktor i form av en kom-ihåg-lapp eller ett kryss på handen. Ofta är en lapp på dörren, på vilken det bara står ”Kom ihåg att handla”, tillräcklig för att påminna oss om vad vi skall köpa.

Forskare tittar djupt i hjärnan

Alla de många typerna av minne fungerar på helt olika sätt och är beroende av nervsignaler i varsitt område av hjärnan. Därför kan man uppleva alla möjliga slags minnesproblem hos patienter, som har varit utsatta för till exempel hjärnblödningar och olyckor som orsakat skador i en viss del av hjärnan.

Under många årtionden har hjärnskadade patienter med någon form av minnessvikt varit forskarnas bästa verktyg för att studera vilka delar av hjärnan som är involverade i att minnas. Under de senaste årtiondena har man dessutom fått möjlighet att använda fMRI, EEG och andra former av hjärnskanningar, och även om minnets lokalisation i hjärnan inte ännu är helt fastlagd, så har en bild börjat framträda.

När det gäller långtidsminnet, är hjärnområdet hippocampus och andra områden i den mediala tinningloben, MTL, helt avgörande. Denna del av hjärnan hyser det deklarativa minnet, medan det procedurala minnet sannolikt ligger i lillhjärnan och de basala ganglierna, som är två ringformade strukturer på varsin sida av hjärnan.

År 2007 analyserade Charan Ranganath vid University of California Davis i USA resultaten från en lång rad tidigare undersökningar och drog slutsatsen att de enskilda formerna av långtidsminne har sitt säte i specifika områden i MTL, och att de interagerar mycket kraftigt med varandra för att skapa ett samlat minne. Till exempel visade det sig att ett visst litet hjärnområde spelar en högst central roll för förmågan att känna igen ett ansikte, medan nervaktivitet i hjärnregionen hippocampus är nödvändig för att förknippa det kända ansiktet med en viss person.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: