myter om hjernen
© Shutterstock

5 myter om människans hjärna

Mannens är störst, den krymper när du dricker och Mozart gör den starkare. Få koll på vad som är sant och falskt om vårt mest mytomspunna organ: Hjärnan.

7 december 2017 av Rikke Jeppesen och Andreas Andersen

1. Män har större hjärnor än kvinnor

SANT: När det gäller vikt är männen vinnare här. 2014 konstaterade engelska forskare att mannens hjärna i genomsnitt är 8-13 procent större än kvinnans. Men storlek är inte allt.

Kvinnors hjärnor verkar ha en bättre intern kommunikation än mäns. Kopplingen mellan de två hjärnhalvorna – korpus callosum – är tjockast hos kvinnor och det tyder på att kvinnor snabbare kan växla från en uppgift i ena sidan av hjärnan till en i den andra.

Kvinnor har också ett något större språkcentrum än män medan män kan skryta med att deras limbiska system är större än kvinnornas. Där styrs bland annat minnet och luktsinne.

2. Logik finns i den vänstra hjärnhalvan – kreativitet i den högra

FALSKT: På 1960-talet undersökte Nobelpristagaren Roger Sperry försökspersoner vars förbindelser mellan de två hjärnhalvorna var avskurna. Han bad dem lösa olika uppgifter medan han observerade vilken sida av hjärnan var aktiv.

Det ledde till myten om att de två delarnas funktioner är starkt uppdelade.

Forskarna har sedan länge avfärdat dessa påståenden, då hjärnskanningar visar att även enkla uppgifter aktiverar många olika områden som är spridda över hela hjärnan.

Lär dig mer om den elektriska superdator som gömmer sig under ditt kranium i Illustrerad Vetenskap. 

I stället delar forskarna numera in hjärnan i 52 så kallade Brodmannområden som de använder som en slags karta över hjärnan. Områdena är viktiga för specifika uppgifter, men deras kopplingar än minst lika betydelsefulla. Inget tyder på att någon hjärnhalva har mer logiska eller kreativa områden än den andra.

3. Du förlorar hjärnceller när du dricker

Hålrummet i en alkoholists hjärna (överst) beror inte på att hjärncellerna dör - utan att hjärnans isolerande skikt skrumpnar.

FALSKT: När du vaknar upp efter en blöt julmiddag har du lika många hjärnceller som dagen innan.

Det konstaterade en danskt forskarteam då det 1993 räknade hjärnceller i hjärnbarken hos alkoholister och kontrollpersoner. Hjärnbarken är det yttersta skiktet på hjärnan där ett hav av kopplingar sker.

Dock upptäckte forskarna att de vita områdena i hjärnan där cellernas banor för kommunikation hade krympt hos alkoholister.

Alkohol bryter ned det isolerande skiktet som ligger runt banorna. Utan det sänks hastigheten på hjärnans kommunikation från 120 meter per sekund till en meter per sekund och nervcellerna blir obrukbara.

4. Mozart gör bebisar klokare

SANT OCH FALSKT: 1993 lät ett forskarteam en grupp universitetsstuderande lyssna på Mozart innan ett IQ-test. Efter försöket visade det sig att den gruppen som hade fått lyssna på de klassiska tonerna fick åtta IQ-poäng mer än kontrollgruppen.

Ryktet om Mozarteffekten spred sig snabbt och snart spelade föräldrar i hela världen Mozart för sina barn i hopp om att de ska växa upp och bli genier.

Även om den ursprungliga studien feltolkades utvecklas barns hjärnor faktiskt i vissa områden när de utsätts för musik.

När barn lyssnar på musik eller lär sig att spela på ett instrument bildas nya förbindelser mellan hjärncellerna i flera områden – barnens koncentration blir bättre, inlärningen lättare och språkliga och motoriska egenskaper starkare.

Nyligen genomförda studier visar att foster kan höra musik utifrån redan från och med vecka 25 i graviditeten.

5. Hjärnan styr dolda sinnen

Sinnet "proprioception" gör att hjärnan har koll på var dina kroppsdelar befinner sig - även om du flyttar dig med stängda ögon.

SANT: I takt med att vi lär oss mer om människans anatomi har forskarna upptäckt att vi har betydligt fler sinnen än de fem klassiska.

Hjärnan tar emot sinnesintryck från miljontals receptorer runt omkring i kroppen. Receptorer är små sensoriska enheter som känner av smärta, temperatur, klåda eller tryck – viktig information som hjärnan använder för att ta hand om kroppen.

Receptorerna är kopplade till de nervceller som översätter informationen till en elektrisk signal och skickar den till hjärnan. Där bearbetar hjärnan sinnesintrycken och reagerar.

Ett av de hemliga sinnena som hjärnan styr kallas proprioception. Sinnet är ett samarbete mellan muskelceller, ryggmärgens nervceller och lillhjärnan och gör att du kan röra armar och ben kontrollerat – även med slutna ögon.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: