Skräckfilm

Fem knep som fyller din hjärna med skräck

Vår hjärna är gjord för att reagera blixtsnabbt på faror och oförutsedda händelser. Det utnyttjar skräckfilmsregissörerna. Skrik tar sig direkt till hjärnans centrum för rädsla och blodiga scener får stresshormonerna att pumpa runt i våra kroppar.

25 oktober 2017 av Rikke Jeppesen og Gorm Palmgren

1. Blod och monster lurar hjärnan

Foto: Alamy. Film: The Tripper.

Skräckfilmsregissörer vill få din kropp att hamna i ett tillstånd av instinktiv larmberedskap.

Det gör de exempelvis med hjälp av våldsamma och blodiga scener. Synen leder till hjärnans rädslocentrum, som genast larmar hypofysen. Den lilla körteln på undersidan av hjärnan beordrar binjurarna att börja pumpa ut stresshormoner i ditt blod.

Reaktionen gör kroppen redo för strid eller för att fly genom att bland annat ge dig hjärtklappning, snabb andning och spända muskler.

2. Chock skapar explosion i hjärnan

Foto: Alamy. Film: Halloween.

När ett hemskt monster hoppar fram ur mörkret exploderar aktiviteten i din hjärnas så kallade rädslocentrum.

Vissa av hjärnans nervbanor är kopplade till rädslocentrat och aktiveras enbart i farliga situationer så att du ska kunna reagera blixtsnabbt. Skräckscener tar sig direkt till dessa nervbanor och sätter igång skrämselaktioner vilket sätter vårt förnuft ur spel.

3. Skrik går direkt till hjärnans rädslocentrum

Foto: Alamy. Film: Psycho.

Vetenskapliga studier visar att vi inte uppfattar ett skrik på samma sätt som vi uppfattar andra ljud som bearbetas i hörselcentrumet i hjärnans tinninglober.

Ett skrik tar sig direkt in i hjärnans rädslocentrum, amygdala, så att du omedelbart fylls av rädsla.

Bli ruskigt mycket smartare med Illustrerad Vetenskap!

Forskare har kommit fram till att ljudet skiljer sig fundamentalt från ljudbilden hos vanligt tal och att det innehåller speciella kombinationer av frekvenser.

Genom att det träffar amygdala väcker ett skrik urinsikter inom oss som gör det möjligt att omedelbart fly eller börja kämpa.

Det är en reaktion som från begynnelsen har säkerställt vår överlevnad, eftersom ett skrik är ett uttryck för att någon - och därmed också den som hör skriket - är i fara.

4. Bisarra varelser ökar rädslan

Foto: Alamy. Film: Alien.

Ett groteskt monster tränger sig ut ur bröstet på en astronaut i klassikern “Alien”, en liten flickas huvud snurrar ett helt varv i “Exorcisten” och ett mystiskt barn kryper ut ur tv-skärmen i “The Ring”.

Skräckfilmerna utmärker sig genom att visa hemska händelser som är ytterst orealistiska.

De bisarra scenerna aktiverar hjärnans center för felsökning, ACC, som också fungerar som en slags volymknapp som kan "höja och sänka" dina känslor.

Scenerna i en skräckfilm får centrat att skicka en kaskad av nervsignaler till rädslocentrat, som larmar och höjer nivån till våldsam rädsla. Det är det som gör att vi får hjärtklappning även om skräckfilmscenerna är orealistiska.

5. Mörka scener gör dig deprimerad

Foto: Alamy. Film: The Blair Witch Project.

Syftet med många scener i skräckfilmer är att göra publiken nervös. Därför är soliga dagar sällsynta i en skräckfilm.

Svag belysning, mörka färger och strilande regn skapar visuella intryck som tar sig via hjärnområdet thalamus till frontallobernas nedersta del bakom ögonen.

Där utlöser scenerna ett deprimerat tillstånd hos den som tittar, där rädslor med lätthet kan ta sig in.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: