Hur många av våra gener har vi gemensamma med aporna?

Hur många gener har människa och apa gemensamma, och hur stor genetisk skillnad måste det vara mellan två djur för att man skall tala om olika arter?

1 september 2009

DNA-undersökningar har på senare år gett ny viktig kunskap om vilka arter som är släkt med varandra. Det har i för sig aldrig rått något tvivel om att människans närmaste släktingar är de stora människoaporna, särskilt schimpansarterna, men det är först efter genetiska undersökningar som det blivit klart hur nära släktskapet egentligen är. Skillnaden mellan människor och dvärgschimpanser avgörs således av bara två procent av generna – de resterande 98 procenten har vi gemensamt. I fallet apa och människa syns ”släktskapet” för blotta ögat, men det är långtifrån alltid så att det yttre utseendet och generna följs så väl åt. Genetiska undersökningar har heller inte kunnat ge svar på hur stor skillnaden måste vara, innan man kan tala om självständiga arter. Apor och människor är till exempel olika arter, trots att den genetiska skillnaden är mycket liten, men omvänt har man på andra ställen i djurriket funnit en genetisk variation på ända upp till tio procent mellan individer, som tillhör samma art. Det gäller till exempel hos näbbmöss. Det är inte bara närbesläktade arter som har gemensamma gener. Vissa gener är gemensamma för alla de arter man hittills undersökt. Det gäller särskilt gener som kodar för enzymer som styr energiproduktion och andra basala biologiska processer.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: