depression og fattigdom TOP

Fattigdom leder till depression

Om du växer upp i en familj som har det dåligt ställt är risken större för att utveckla depression senare i livet, visar en ny studie. En speciell depressionsgen påverkar den delen av hjärnan som styr känslorna.

2 juni 2016 av Mikkel Skovbo

Unga som växer upp i familjer som har det dåligt ställt har inte bara ekonomin – utan också biologin – emot sig.

Det visar en neurovetenskaplig studie som gjorts av forskare vid Duke University i USA.

Hos unga som växer upp i socioekonomiskt utsatta familjer kunde forskarna konstatera förändringar i genen SLC6A4. Genen påverkar aktiviteten i hjärncentrumet amygdala – det centrum som styr våra grundläggande känslor och som är kopplade till depression.

“Det här är en del av den första forskningen som visar att låg socioekonomisk status kan leda till förändringar i generna,” säger Johnna Swartz, en av forskarna bakom försöket till Duke TODAY.

Depression startar i generna

Forskarna följde och testade 132 unga mellan 11-15 år från olika socioekonomiska grupper i försöket.

Deltagarna från familjer med låg inkomst och låg utbildningsnivå – det vill säga med låg socioekonomisk status – visade sig ackumulera fler kemiska markörer runt genen SLC6A4.

Förändringarna var epigenetiska – det vill säga att de berodde på yttre faktorer och inte ändrade på själva dna:t utan på avläsningen av genen.

Ju fler markörer som lagrades på försökspersonernas SLC6A4-gen desto mer aktivitet kunde forskarna också spåra i hjärncentrumet amygdala som är i nära kontakt med genen.

SLC6A4 styr bland annat mängden lyckosignalsubstansen serotonin i hjärnan.

Miljön påverkar genetiken

Forskarna anser att stressfaktorer i samband med låg socioekonomisk status – kaos, splittring i familjen, dåliga kostvanor och rökning - bidrar till att försvaga de unga rent epigenetisk.

“Den ständiga kampen och besväret med att få ihop vardagen visar sig helt klart i förändringar över tid - och det påverkar barnens utveckling, säger Johnna Swartz, doktor vid Duke Universitys avdeling för Psykologi och Neurovetenskap.

Det har visat sig att de försökspersoner som hade det sämst ställt - de med en särskilt aktiv amygdala - också var de som visade flest tecken på depression efter studien.

Generna kan leda till depression - eller tvärtom

Skandinaver fortsätter hamna högt på rankingen över de lyckligaste folken och det beror bland annat på hur generna hänger ihop. Gå från depression till lyckorus i artikel:

VAD ÄR DEPRESSION?

En depression är en långvarig minskning av den grundläggande sinnesstämningen (mer än två veckor)

Symptomen är bland annat trötthet, llust, koncentrationssvårigheter, låg självkänsla, ångest, dålig aptit, sömnsvårigheter och en känsla av meningslöshet.

Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att 350 miljoner människor i världen lider av depression varje år.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: