DNA

DNA: Framtidens minnesmedium?

DNA-minne: En europeisk forskargrupp med britten Nick Goldman i spetsen har lyckats lagra data i syntetiska DNA-molekyler.

10 juli 2013

Varför skall vi lagra data i DNA och inte på en vanlig hårddisk?

För att DNA kan lagra enorma mängder information på mycket liten plats. (Goldmans grupp hoppas kunna lagra vad som motsvarar 10000 CD-skivor i ett gram DNA, red.) Dessutom är DNA stabilt över många år, och vi är säkra på att det alltid kommer att finnas teknik för att skriva och läsa i DNA.

Forskningen har pågått i flera år. Vilket är ert största genombrott?

Att vi har kunnat utveckla en kodning, som tillåter oss att rätta de läs- och skrivfel som uppstår när man experimenterar med DNA. Dessutom har vi uppnått detta med hjälp av existerande och lättillgängliga tekniker.

Hur länge måste vi vänta innan denna teknologi kommer ut på marknaden?

Användning i liten skala för värdefulla data, såsom register över atomavfall eller en familjs bilder och släkthistoria, ligger kanske tio år framåt i tiden. Större mängder data, som historiska arkiv och lagsamlingar, får kanske vänta 20–30 år.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: