Leende spädbarn

Vi föds leende

Ofödda barn både ler och gråter i sin mammas mage. Man har visat att ansiktsrörelser utvecklas till mimik under fosterstadiet, och att fröet till grimaser därmed sås redan innan vi föds. Upptäckten kan ge oss ledtrådar om fostrets hälsotillstånd.

26 mars 2012 av Anders Enevold Christensen

Födseln är en jättestor omvälvning. Från den trygga miljön i magen kommer babyn till en värld fylld av intryck – en värld där den måste kunna uttrycka sina behov.

Tidigare har man ansett att spädbarn möter världen helt oförberedda, så att ett våldsamt skrik eller ett försiktigt leende bara är slumpmässiga reaktioner. Nu tyder emellertid ny forskning på att fostret använder tiden i magen till mer än att bara vänta.

Bakom de nya rönen står forskare vid Durham University i Storbritannien, som har följt utvecklingen av fostrets ansiktsuttryck med hjälp av avancerade videoinspelningar från livmodern. De kunde konstatera att de första intuitiva ansiktsrörelserna uppstod redan i vecka 24, och att dessa under de närmaste veckorna blir allt mer sammansatta och till slut formar verkliga ansiktsuttryck

Filminspelningar visar fostret

De detaljerade bilderna från livmodern har framkommit genom att man använt sig av 4D-ultraljudsapparater. Vid rutinskanningar på landets sjukhus gör man så kallade 2D-skanningar, medan en 3D-skanning ger mer rumsliga bilder. En 4D-skanning är en filminspelning av en 3D-skanning och innebär att man kan följa rörelser och mimik över tid.

Till undersökningen valde forskarna ut foster som var sunda och friska vid 20-veckorsskanningen och filmade dem fortlöpande under perioden från vecka 24 till vecka 36. Det visade sig att ansiktsrörelserna gradvis blev mer komplexa.

I början, alltså i vecka 24, kunde fostret således endast röra en ansiktsmuskel i taget – till exempel dra på läpparna. I vecka 35 kunde fostret däremot kombinera flera ansiktsmuskler, så att rörelser av ögonbryn, läppar och mun skedde samtidigt. De enskilda muskelrörelserna blev därmed till egentliga ansiktsuttryck.

För närvarande arbetar forskarna på att utforska ansiktsuttryck som knyter an till leende, gråt, rädsla, smärta och bedrövelse. Därutöver undersöker de även i vilken ordningsföljd musklerna används. Även om det är för tidigt att ge ett entydigt svar, tyder analyserna på att rörelser nederst i ansiktet uppstår före rörelser som ligger upptill i ansiktet.

”Det tar lång tid att koda skanningarna, och just nu håller vi på att närstudera de upp till 19 olika rörelser som är involverade i uttryck för smärta”, förklarar Nadja Reissland, som är seniorforskare på psykologiska institutionen vid Durham University och förstaförfattare till undersökningsrapporten.

Tema

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: