Guide till fake news
Fake news

Japansk växt stoppar åldrande? Illustrerad Vetenskap har gjort en snabb guide för att upptäcka fake news.

© Thomas Arnoldi

Så upptäcker du fake news

Internets största styrka är också dess största svaghet. Det ger även de svagaste en röst men tillåter också att falska eller manipulerade nyheter når ut i världen utan filter. I vår halsbrytande jakt på läsare och lajks bidrar vi medier till problemet. Det försöker vi nu råda bot på med en liten guide till en källkritisk kontroll av nyhetsfloden.

31 januari 2018

1. Rubriken låter för bra för att vara sann

Rubriken är sannolikt hårdvinklad så läs vidare och se om innehållet i artikeln kan ge dig en mer nyanserad bild. 

Exempelvis:

"Japansk växt stoppar åldrande"

Åldrande är ett komplext fenomen som omfattar ett stort antal olika processer i kroppen, som ansamling av slaggprodukter i celler och förändringar i dna – och det är mycket osannolikt att ämnen från en enskild växt skulle kunna bromsa dem alla. 

Fördjupa dig i minsta detalj av vårt fantastiska universum med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap.

2. Artiklen kommer från en seriös och opartisk källa 

En studie har visat att ungefär hälften av amerikanarna inte lägger märke till vilken källa som står bakom de nyheter de läser på sociala medier. 

Statistiken är bekymrande eftersom många medier är politiskt motiverade eller saknar nödvändig kompetens.

Gör alltid en bakgrundskontroll på nyhetens upphovs­man för att säkerställa trovärdigheten.

3. Påståendena i artikeln är tvärsäkra

Även en väl utförd studie kan bara underbygga en teori – inte bevisa den – eftersom alla typer av vetenskapliga metoder har sina svagheter, vilket bör framgå av artikeln. 

Exempelvis: 

"En ny studie bevisar att vi kan förlänga våra liv med minst 15 år om vi äter mer av den så kallade wasabiväxten"

Ett ämnes effekt i en enskild försöksgrupp kommer dessutom i stort sett aldrig att visa sig hos alla människor. Genetik och miljö betyder att alla individer reagerar olika på ämnet.

4. I artikeln berättas var informationen kommer ifrån

Källhänvisning för resultaten är viktig eftersom den
ger dig möjlighet att själv undersöka om forskaren
är trovärdig.

Exempelvis:

"...en ny studie gjord av forskaren John Happer på The Las Vegas Medicine Institute i USA..."

Du kan också se om andra medier har rapporterat samma resultat.

Om de har kommit fram till en helt annan tolkning av studien är det kanske värt att söka upp den ursprungliga vetenskapliga artikeln eller se om forskaren själv har uttalat sig om de slutsatser som han eller hon kommit fram till.

5. Slutsatsen bygger på svaga grunder

"Happer undersökte nio personer..."

Nio personer är sannolikt långt ifrån tillräckligt för att påvisa att wasabi påverkar åldrande. 

Forskarna använder vanligtvis väl definierade
statistiska formler om de exempelvis ska beräkna om skillnader i åldrandeprocessen mellan två försöksgrupper beror på ren slump eller intag av wasabi.

Bli ännu bättre på att skilja fakta från lögn i nästa nummer av ILLUSTRERAD VETENSKAP som handlar om KAMPEN FÖR SANNINGEN. 

6. Forskarnas metoder har beskrivits

När artikeln beskriver studiens metod har du möjlighet att kontrollera om försöket faktiskt kan påvisa det forskarna påstår. 

Exempelvis: 

"Telomererna – dna-bitar som blir kortare med åldern – var 25 procent längre hos wasabiätarna."

Telomerer blir i allmänhet kortare med åldern, och den utvecklingen är till synes en viktig del av åldrandeprocessen. Därför är mätningen av telomerlängden inget dumt val i det här sammanhanget.

7. Resultaten har inte granskats av andra forskare

Forskarens försöksmetoder, resultat och slutsatser bör gås igenom av en panel av kvalificerade och oberoende forskare innan den vetenskapliga artikeln ges ut. 

Processen, som kallas peer review eller referentgranskning, görs alltid om artikeln ska tryckas i en vetenskaplig tidskrift. 

Däremot görs den inte om artikeln bara publiceras på forskarens hemsida.

Var med i VETENSKAPENS KAMP MOT FAKE NEWS - inköp nästa nummer av ILLUSTRERAD VETENSKAP – SKYNDA DIG – den 4/2 är det för sent.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: