näsa

Sida 1 af 3Nästa
Se video: Fantastiska bilder av solutbrott

05.08.2011.

Den 7 juni 2011 fångade NASA och The Solar Dynamics Observatory ett stort solutbrott på film. Se två unika videofilmer från utbrottet här.

Läs mer
Digitala lager svämmar över

IV nr. 11/2011 s. 32-35.

Forskarna samlar in allt större mängder information.
Snart finns dock inget digitalt lagringsutrymme till våra enorma berg av kunskap, som i värsta fall kommer att vara
otillgängliga för nästa generation. Det finns redan exempel på viktiga data, som har försvunnit eller räddats i sista sekunden.

Läs mer
Asteroider visar oss solsystemets barndom

IV nr. 10/2011 s. 34-39.

Sonden Dawn inleder i juli den första stora utforskningen av asteroidbältet mellan Mars
och Jupiter. De kratertäckta asteroiderna har varit nästan oförändrade genom fyra miljarder år och kan därför berätta för oss om hur solsystemet bildades och hur planeterna uppstod.

Läs mer
Grundstenen läggs till en ny epok

IV nr. 8/2011 s. 74-81.

En permanent bas på vår grannplanet är inte längre en avlägsen dröm. Planerna är redan lagda och väntar bara på finansiering, och kanske behöver vi en dag inte nöja oss med övertäckta baser utan kan ta hela planeten i besittning.

Läs mer
Varför rinner näsan, när vi är förkylda?

10.02.2011.

Varför behöver vi näsduk, när vi drabbas av förkylning?

Läs mer
Har människan en framtid i rymden?

22.10.2010.

Kan vi över huvud taget leva i rymden? Och kan vi driva fabriker därute? Dessa två frågor avgör, om det blir människor eller robotar som bosätter sig i rymden.

Läs mer
Privata företag skall försörja ISS

22.10.2010.

Nya aktörer kommer in på scenen, när det gäller att skicka förnödenheter och astronauter till Internationella rymdstationen. Se några av möjligheterna här.

Läs mer
Se NASA:s nya körplan

22.10.2010.

År 2010 lade Barack Obama fram de nya planerna för USA:s rymdprogram. Det långsiktiga målet är att landstiga på Mars.

Läs mer
NASA vill landsätta människor på asteroider

22.10.2010.

Den amerikanske presidenten Obama har slagit fast att Mars är det slutliga målet för en bemannad rymdfärd, men dessförinnan väntar asteroiderna.

Läs mer
Varför har vi två näsborrar?

02.05.2010.

Varför har vi människor egentligen försetts med två näsborrar, när de ändå möts inne i näshålan?

Läs mer
Fri som fågeln

IV nr. 2/2011 s. 18-23.

Drömmen om att flyga är lika gammal som mänskligheten. I sekler har vi experimenterat med halsbrytande uthopp och hemmabyggda vingar av trä och siden. I dag kan avancerade ”jetpacks” och ”wingsuits” föra oss närmare ett förverkligande
av den ultimata drömmen. Och i framtiden? Enligt experter kommer avancerad batteriteknik och nya, personliga flygmaskiner inom kort att äntligen kunna göra oss fria som fågeln.

Läs mer
Rymdfärjan krymper

IV nr. 1/2011 s. 58-63.

Den är obemannad, heter X-37B och liknar en miniatyrversion av NASA:s rymdfärjor, men den innehåller massor av nytänkande – och har stor militär potential. Lilleputten kan bli modell för nästa generation rymdfärjor, men kritikerna fruktar att den också kan starta en kapprustning i rymden.

Läs mer
Hubbles avbytare

IV nr. 2/2011 s. 36-41.

Hubbleteleskopet skall snart pensioneras, men James Webb-teleskopet står redo i kulissen. Teleskopet skall år 2015 skickas 1,5 miljoner kilometer ut i rymden. Det är så långt bort att eventuella fel inte kan korrigeras, när det väl har skickats iväg. Därför testas teleskopet in i minsta detalj.

Läs mer
KURS MOT ASTEROIDERNA

IV nr. 15/2010 s. 20-25.

USA har skrotat planerna på att använda månen som språngbräda till Mars. En bemannad resa till den röda planeten är fortfarande det ultimata målet, men innan dess skall NASA engagera sig betydligt mer i den internationella rymdstationen, ISS, utveckla nya raketer och landsätta människor på en asteroid, som passerar nära jorden.

Läs mer
Konstverk från Mars

IV nr. 14/2010 s. 62-65.

Mars är inte bara ett kalt och enformigt klot. Tvärtom är vår grannplanet fullspäckad av fascinerande, främmande och färgsprakande strukturer. Det har en högteknologisk kamera på NASA:s Mars Reconnaissance Orbiter nu under fyra år dokumenterat med unika bilder.

Läs mer
Från rymden till jorden

IV nr. 11/2010 s. 18-23.

Rymdforskningen kostar miljardtals skattekronor, men dessa försvinner inte bara i tomma universum. Många av de saker som i dag gör vårt liv lättare och bättre har ursprungligen utvecklats för rymdfarten. Dennas organisationer
har till och med särskilda
anställda som skall
ta reda på hur idéer från
rymdforskningen kan
komma oss alla till godo.

Läs mer
Nu känner vi till månens dolda vattenreserver

IV nr. 6/2010 s. 40-43.

En spektakulär manöver har påvisat vatten på månen. Rymdfartsorganisationen NASA skickade ett 2,2 ton tungt Centaurraketsteg mot ytan. Det slog ned med en hastighet av mer än 9000 kilometer i timmen. Nedslaget orsakade ett stoftmoln, i vilket en satellit mätte spår av vatten.

Läs mer
Mannen & bjässen

IV nr. 4/2010 s. 24-27.

Valhajen är världens största fisk, men trots en längd på upp till 18 meter har den fredliga jätten lyckats leva större
delen av sitt liv i skymundan för forskarnas nyfikna blickar. Marinbiologen Brad Norman har vigt sin karriär åt att avslöja dess hemligheter, och han
har med både hastighetsmätare och rymdteknik i projektet.

Läs mer
Merkurius nya anlete

IV nr. 1/2009 s. 54-59.

År 2008 flög NASA:s Messengersond över Merkurius. Det är första gången på mer än 30 år som en farkost har varit i den änden av solsystemet, och det var värt resan. Bilder från Messengersonden visar nämligen att järnplanetens historia och geologi inte alls är så som vi alltid har trott.

Läs mer
Rumtiden finns

IV nr. 1/2008 s. 56-57.

Teorin är 90 år gammal – och experimentet har tagit 40 år – men nu har NASA:s satellit Gravity Probe B slutligen lyckats bevisa två effekter av Einsteins generella relativitetsteori. Samtidigt bidrar satelliten till ny förståelse av svarta hål.

Läs mer
Sida 1 af 3Nästa