klimat

Sida 1 af 2Nästa
Milda vintrar gör fåren mindre

08.12.2009.

Evolutionen borde ha gjort fåren större på den lilla skotska ön Hirta. Inte desto mindre har fåren blivit mindre.

Läs mer
Teknik kan hjälpa klimatet på rätt köl

27.10.2009.

I december möts politiker från hela världen. Målet är ett avtal som skall bromsa den globala uppvärmningen, framför allt genom att minska våra utsläpp av koldioxid.

Läs mer
Den onda cirkeln

IV nr. 10/2010 s. 62-67.

Skogsbränder spelar en överraskande stor roll för jordens klimat. Den senaste
forskningen visar att utsläppen av
koldioxid från skogsbränder står för en femtedel av den globala uppvärmningen. Denna andel kan lätt bli större. Därför behövs en målinriktad insats mot elden.

Läs mer
klart på kommando

IV nr. 9/2010 s. 68-73.

Drömmen om att styra vädret är urgammal, och nya vetenskapliga metoder har gett drömmen ny näring. Enbart i Kina arbetar 35000 människor nu med att modifiera vädret. De menar att de har skaffat regn till torkdrabbade områden och hindrat hagelskurar från att utvecklas. Många forskare tvivlar dock på dokumentationen – för vädret är inte så lätt att köra med.

Läs mer
Vår virtuel la planet

IV nr. 9/2010 s. 24-29.

Världens snabbaste datorer ger människan en storslagen överblick över jordens rörelser. Forskarna kan i dag hålla ögonen på klimat och naturkatastrofer med hjälp av avancerade 3D-modeller,
som visar framtidsscenarior för allt från havsströmmar till vulkanutbrott. Därmed har det blivit
lättare att i tid ingripa i de största utmaningar som naturen kan ställa oss inför under 2000-talet.

Läs mer
Biologer vill flytta på jordens liv

IV nr. 7/2010 s. 66-71.

Den globala uppvärmningen
hotar djur och växter till livet. Otaliga arter har blivit klimatflyktingar och flyttar nu mot polerna för att komma undan värmen. Djuren kan inte alls följa med de hastiga temperaturökningarna. Därför lanserar forskarna nu en kontroversiell idé. Vi skall hjälpa djuren till platser där de har bättre överlevnadsvillkor.

Läs mer
Plan B kan rädda jorden

IV nr. 4/2010 s. 56-63.

Forskarna gör nu upp nödplaner för jorden. Skulle
klimatet till sist löpa amok trots våra ansträngningar att
förhindra det, kan det bli nödvändigt med mer drastiska
åtgärder. Denna kontroversiella forskningsgren kallas
geoengineering och är på hastig frammarsch. Det finns
massor av idéer att ta tag i. Här får du en överblick över
dem och insikt i hur realistiska och effektiva de är.

Läs mer
NY GRöN REVOLUTION

IV nr. 18/2009 s. 66-73.

Snart skall jordens åkrar och skogar leverera mat och timmer till 8–9 miljarder människor. Dessutom i ett varmare klimat, som gör villkoren ännu svårare. Uppgiften är enorm, men lyckligtvis är jordens biosfär flexibel, och med en målinriktad insats kan jord- och skogsbruk faktiskt öka utbytet och samtidigt bromsa uppvärmningen.
Nya genmodifierade växter skall ge mer mat
Skogarna skall hjälpa till att kyla ned klimatet
Jorden skall användas som lager för kol

Läs mer
Grön transport

IV nr. 17/2009 s. 74-81.

V i blir allt mer mobila, men vi förflyttar oss helst med hjälp av motorer, vilket belastar klimatet. Tretton procent av de globala
koldioxidutsläppen kommer från våra transporter, men utsläppen kan minskas markant med den teknik vi har till förfogande i dag, och den som väntar precis runt hörnet. Vill vi, kan vi garantera att vi om 25 år bara släpper ut en bråkdel av de växthusgaser som i dag finns i avgaserna och kölvattnet efter våra transportmedel.
På land: Vi skall köra på ren el
Till sjöss: Alla segel skall sättas
I luften: Planen skall bli lättare

Läs mer
Ren energi åt alla

IV nr. 16/2009 s. 66-73.

Det låter som en utopi, men det är det inte. Vi kan lägga om energiproduktionen, så att den elektricitet vi använder alstras utan utsläpp av koldioxid. Lösningen är att utnyttja förnybara energikällor betydligt bättre än vi gör i dag – och komplettera med energi från kärnkraft. Hjälper vi samtidigt u-länderna att undvika en upprepning av våra egna fel, har vi tagit ett mycket stort steg vidare mot målet: att få klimatets utveckling under kontroll.
Vi skall dela på rena energikällor
Kärnkraften skall få en ny chans
U-länderna skall ha lokala lösningar

Läs mer
Nu vill forskarna göra moln i labbet

IV nr. 3/2005 s. 66-67.

I ett europeiskt molnlaboratorium kan forskarna snart efterlikna förhållandena i atmosfären i minsta detalj. Därmed blir det för första gången möjligt att direkt mäta
hur luftföroreningar påverkar uppkomsten av moln i atmosfären och därmed klimatet.

Läs mer
Djurens vilda framtid

IV nr. 17/2003 s. 34-41.

Hur ser djurlivet ut om 5 miljoner år? Om 100 miljoner år? Och om 200 miljoner år?
Det har en grupp internationellt erkända forskare gett sina idéer om, och resultatet är en myllrande värld med bland annat bevingade fiskar, landlevande jättebläckfiskar och sköldpaddor på 120 ton – kvalificerade gissningar baserade på vetenskapliga principer.

Läs mer
Vi skruvar upp värmen

IV nr. 12/2006 s. 82-89.

Uppvärmningen av jorden under de senaste årtiondena beror på den människoskapade växthuseffekten. Detta står nu helt klart, även om klimatmodellerna rymmer vissa osäkerheter. Allt tyder nu på att våra ättlingar får leva under klimatiska förhållanden, som är radikalt annorlunda mot i dag.

Läs mer
Grönland befolkades sju gånger

IV nr. 12/2007 s. 48-53.

För omkring 4500 år sedan vandrade de första människorna in på Grönland från arktiska Kanada. Under följande årtusenden efterföljdes de av åtskilliga andra folkslag, men undergång följde på undergång, när bosättarna efter hand dukade under för klimatet på världens största ö. Bara en enstaka kultur lyckades stå emot kylan och överleva ända fram till i dag.

Läs mer
Tickande klimatbomb kan ge oss oceaner av energi

IV nr. 1/2004 s. 68-69.

Gömd i havsbottnen finns en märklig typ av frusen naturgas, som kan skjuta upp jordens energikris i årtionden. Gasen finns i form av väldiga klumpar metanhaltig is, som man länge har betraktat som omöjlig att utnyttja. Nu ser en ny teknik dock
ut att kunna förvandla en tickande klimatbomb till en viktig råvara.

Läs mer
Udda blixt lyser rött på himlen

IV nr. 14/2006 s. 34-37.

Ovanför åskmolnen döljer sig ett fantastiskt väderfenomen för nyfikna blickar. Så kallade höghöjdsblixtar slår upp från molnen och sträcker sig 100 kilometer upp i atmosfären. Forskarna undersöker nu vad de enorma elektriska urladdningarna innebär för klimatet.

Läs mer
Vintergatan ger jorden köldchock

IV nr. 2/2003 s. 52-53.

När solen på sin väg genom Vintergatan passerar en av galaxens spiralarmar, faller temperaturen på jorden. Dessa ”kosmiska istider” drabbar vår planet med några hundra miljoner års mellanrum – och vi befinner oss just nu i en av dem.

Läs mer
Jordens framtid har blivit allas vårt ansvar

IV nr. 4/2004 s. 98-103.

Växthuseffekten värmer upp jorden, glaciärer smälter och vädret löper amok. Syraregn dödar skogen. Ozonlagret äts upp av kemikalier och lämnar oss utan skydd mot solens skadliga ultravioletta strålar. Domedagsprofetiorna är välkända,
men de senaste 20 åren har visat att vi faktiskt kan gör en hel del åt problemen.

Läs mer
Från död klippa till LIVETS OAS

IV nr. 5/2003 s. 38-47.

Jorden är 20 galaktiska år gammal
För cirka 4,5 miljarder år sedan drog ett moln av gas och damm ihop sig och bildade solen och planeterna – däribland jorden. Sedan dess har hela systemet kretsat runt Vintergatans centrum tjugo gånger. Det tar solsystemet 225 miljoner år att fullborda ett varv, och den perioden kallas för ett galaktiskt år.

Läs mer
Istiden slutade på ett år

IV nr. 5/2009 s. 24-29.

Istiden slutade tvärt för 11712 år sedan, då den atmosfäriska cirkulationen på hela norra halvklotet förändrades från det ena året till det andra. Endast 50 år senare hade klimatet blivit tio grader varmare på Grönland. Det visar nya analyser av NordGRIP-iskärnan, som är utborrad ur inlandsisen.

Läs mer
Sida 1 af 2Nästa