07.06.2010.
Redan som ung kastade Jacques Cousteau sig över sitt livsverk: att ge både forskare och lekmän inblick i havets mångfaldiga liv.
24.11.2009.
Superubåt är forskarnas nya redskap i utforskningen av havets djupaste områden
IV nr. 9/2010 s. 34-39.
Med lika delar entusiasm och tekniskt snille kastade sig Jacques Cousteau som ung man över sitt livsverk: att ge både forskare och lekmän inblickar i havets mångfaldiga liv. Att han lyckades så bra med sitt projekt beror dels på en
rad banbrytande uppfinningar och dels på en unik förmåga att förmedla vad han såg genom dykarglasögonen.
IV nr. 11/2001 s. 8.
När jag räknar haven på en karta, kan jag inte komma fram till ”de sju haven”, som många sjömän sägs ha seglat på. Vilka sju tänker man då på?
IV nr. 1/2002 s. 54-59.
Vid öarna i den tropiska Sulusjön bygger det filippinska havsfolket bajau laut hela städer på pålar i det grunda vattnet. Hela sitt liv lever de på havet, där de seglar i små husbåtar. För dem är fast mark förbehållen de döda.
IV nr. 1/2002 s. 42-49.
Över 70 procent av klotet är täckt med vatten – och vi har bara precis börjat utforska den gåtfulla världen. Nu kommer maskinerna emellertid till vår hjälp. Antalet undervattensfarkoster har exploderat och de första robotarna utrustade med konstgjord intelligens har redan varit på sina första vetenskapliga expeditioner.
IV nr. 10/2001 s. 26-31.
Hajen är ett av de mest fruktade djuren i världen, och bara av denna anledning är den föremål för en ökande klappjakt. Flera hajarter är nu på gränsen till utrotning, men det beror inte bara på hat utan också på en ökande efterfrågan på hajfenor till soppa.
IV nr. 11/2002 s. 62-67.
Östafrika härjas idag av vulkanutbrott och jordskalv. Syndaren är en underjord som bubblar av flera miljoner kubikkilometer glödande het magma. Nu vill forskarna ta pulsen på det enorma magmamagasin som med tiden kommer att slita upp en gigantisk reva i jordskorpan och bana väg för en ny ocean.
IV nr. 15/2001 s. 42-49.
Deras arbetsplats ligger inemot 300 meter under havets yta. De arbetar i kolmörker i trycket från tusentals ton iskallt vatten. De måste dessutom tillbringa dagar i trånga dekompressionskammare
efter en dykning. Djuphavsdykare har ett av världens farligaste men också mest fascinerande jobb.
IV nr. 12/2007 s. 38-47.
Haven vid jordens poler ger livet samma stränga villkor. Trots det har djuren utvecklats helt olika i söder och norr. Vid Antarktis håller en cirkulär havsström kvar ett slutet ekosystem med arter som inte finns på andra ställen. Havet i Arktis är i stället öppet och en viktig källa till näringskedjan i världshaven. Gemensamt för polarhaven är dock att vattnet är det mest näringsrika på jorden.
IV nr. 10/2001 s. 71-74.
Det är trångt i kabinen, som Jacques Piccard och Don Walsh måste dela med all utrustning. Trycket på farkosten Trieste är enormt, och det ökar för varje meter de dyker. Redan nu befinner de sig djupare ner i havet än någon människa tidigare varit …
IV nr. 1/2002 s. 30-41.
Livet uppstod i havet, och de allra flesta djurgrupper har sitt ursprung i havet. Fyra miljarder år senare är oceanerna fortfarande en smältdegel, där nya livsformer blir till. Från djuphavets iskalla
mörker till korallrevens färgrika myller av liv är havet ett laboratorium för naturens mest extrema experiment.
IV nr. 7/2007 s. 78-83.
Näbbvalar dyker djupare och under längre tid än något annat däggdjur. För att finna föda på djup där inget ljus kan tränga ned använder de samma jaktteknik som fladdermöss och pressar sin kropp till det yttersta. En grupp forskare har nu lyckats märka tio näbbvalar med små datorer, och de har försett oss med den första informationen om djurens hittills helt okända liv.
IV nr. 12/2001 s. 74-77.
Tjugofyra slocknade vulkaner på djuphavets botten har visat sig gömma en biologisk sensation: hundratals okända djur och växter. Finns det en liknande artrikedom på andra vulkanberg i djuphaven, förväntar sig forskarna en skattkammare av nytt liv.
IV nr. 11/2009 s. 24-29.
De ökande mängderna koldioxid i atmosfären försurar vattnet i haven. I synnerhet organismer med skal och skelett av kalk – som koraller, krill och snäckor – är hotade, och det är en risk för
hela näringskedjan. Det kan ta årtusenden innan förhållandena är normala.
IV nr. 7/2006 s. 36-43.
Stora delar av djuphavet är mer okända än månens yta, men nu pågår ett tämligen storslaget forskningsprojekt, som skall kartlägga livet i oceanerna. Bara under de senaste åren har omkring 13000 nya arter registrerats. Trots alla nya artbestämningar fortsätter näten att innehålla överraskningar, och ingen vet hur mycket vi ännu har kvar att upptäcka.
IV nr. 7/2001 s. 26.
Vågenergi levererar ström till 400 familjer på ön Islay
IV nr. 1/2002 s. 50-53.
Livet i haven är så speciellt att djuren har utvecklat särskilda ämnen för att kommunicera och försvara sig med.
Ämnena kan vara så effektiva att forskarna utvinner dem och använder dem som effektiva mediciner till bland annat patienter med cancer och artrit.
IV nr. 9/2001 s. 64-71.
Marinbiologerna slår larm – tre fjärdedelar av jordens viktigaste fiskbestånd är i farozonen. Det
finns helt enkelt för många fiskare på för lite fisk. Än så länge kan dock utvecklingen hejdas. Nya fiskemetoder och samarbete
över gränserna kan avvärja en hotande katastrof.
Illvet: Läs bl a om maneter, klimatets väktare, om lösningen på migränens mysterium och om en urgammal plåga, som kommit tillbaka.
Illvet: Visste du att man kan ha turen att få se 20 stjärnfall i sekunden när en meteorsvärm passerar?
Illvet: Få dina första 2 nummer och välj själv en av tre välkomstpaket för endast 49,50 kr.