hav

  • Då Jacques Cousteau för ­första gången betraktade världen under havsytan ­genom ett par dykarglasögon, visste han vad som skulle bli hans livsverk. Den 11 juni ­skulle han ha blivit 100 år.

    Cousteau öppnade en ny värld

    07.06.2010.

    Redan som ung kastade Jacques Cousteau sig över sitt livsverk: att ge både forskare och lekmän inblick i havets mångfaldiga liv.

  • Skovelbladet kan samla in upp till 25 kilo material från bottnen.

    Fjärrstyrd ubåt når bottnen

    24.11.2009.

    Superubåt är forskarnas nya redskap i utforskningen av havets djupaste områden

  • En ny värld

    IV nr. 9/2010 s. 34-39.

    Med lika delar entusiasm och tekniskt snille kastade sig ­Jacques Cousteau som ung man över sitt livsverk: att ge både forskare och lekmän inblickar i havets mångfaldiga liv. Att han lyckades så bra med sitt projekt beror dels på en
    rad banbrytande uppfinningar och dels på en unik ­förmåga att förmedla vad han såg genom dykarglasögonen.

  • Vilka är de sju haven?

    IV nr. 11/2001 s. 8.

    När jag räknar haven på en karta, kan jag inte komma fram till ”de sju haven”, som många sjömän sägs ha seglat på. Vilka sju tänker man då på?

  • Havets nomader

    IV nr. 1/2002 s. 54-59.

    Vid öarna i den tropiska Sulusjön bygger det filippinska havsfolket bajau laut hela städer på pålar i det grunda vattnet. Hela sitt liv lever de på havet, där de seglar i små husbåtar. För dem är fast mark förbehållen de döda.

  • Robotarna erövrar djupet

    IV nr. 1/2002 s. 42-49.

    Över 70 procent av klotet är täckt med vatten – och vi har bara precis börjat utforska den gåtfulla världen. Nu kommer maskinerna emellertid till vår hjälp. Antalet undervattensfarkoster har exploderat och de första robotarna utrustade med konstgjord intelligens har redan varit på sina första vetenskapliga expeditioner.

  • Djuret skall dö

    IV nr. 10/2001 s. 26-31.

    Hajen är ett av de mest fruktade djuren i världen, och bara av denna anledning är den föremål för en ökande klappjakt. Flera hajarter är nu på gränsen till utrotning, men det beror inte bara på hat utan också på en ökande efterfrågan på hajfenor till soppa.

  • Afrika rämnar

    IV nr. 11/2002 s. 62-67.

    Östafrika härjas idag av vulkanutbrott och jordskalv. Syndaren är en underjord som bubblar av flera miljoner kubikkilometer glödande het magma. Nu vill forskarna ta pulsen på det enorma magmamagasin som med tiden kommer att slita upp en gigantisk reva i jordskorpan och bana väg för en ny ocean.

  • haven i Rymden

    IV nr. 1/2002 s. 100-103.

    spränger alla gränser

  • Jobb i djupet

    IV nr. 15/2001 s. 42-49.

    Deras arbetsplats ligger inemot 300 meter under havets yta. De arbetar i kolmörker i trycket från tusentals ton iskallt vatten. De måste dessutom tillbringa dagar i trånga dekompressionskammare
    efter en dykning. Djuphavsdykare har ett av världens farligaste men också mest fascinerande jobb.

  • Havet runt polerna är jordens skafferi

    IV nr. 12/2007 s. 38-47.

    Haven vid jordens poler ger livet samma stränga villkor. Trots det har djuren utvecklats helt olika i söder och norr. Vid Antarktis håller en cirkulär havsström kvar ett slutet ekosystem med arter som inte finns på andra ställen. Havet i Arktis är i stället öppet och en viktig källa till näringskedjan i världshaven. Gemensamt för polarhaven är dock att vattnet är det mest näringsrika på jorden.

  • Söndagsutflykt till djuphavets botten

    IV nr. 10/2001 s. 71-74.

    Det är trångt i kabinen, som Jacques Piccard och Don Walsh måste dela med all utrustning. Trycket på farkosten Trieste är enormt, och det ökar för varje meter de dyker. Redan nu befinner de sig djupare ner i havet än någon människa tidigare varit …

  • Världshaven är skådeplats för livets extremer

    IV nr. 1/2002 s. 30-41.

    Livet uppstod i havet, och de allra flesta djurgrupper har sitt ursprung i havet. Fyra miljarder år senare är oceanerna fortfarande en smältdegel, där nya livsformer blir till. Från djuphavets iskalla
    mörker till korallrevens färgrika myller av liv är havet ett laboratorium för naturens mest extrema experiment.

  • Havets rekorddykare

    IV nr. 7/2007 s. 78-83.

    Näbbvalar dyker djupare och under längre tid än något annat däggdjur. För att finna föda på djup där inget ljus kan tränga ned använder de samma jaktteknik som fladdermöss och pressar sin kropp till det yttersta. En grupp forskare har nu lyckats märka tio näbbvalar med små datorer, och de har försett oss med den första informationen om djurens hittills helt okända liv.

  • Bergskedjor i djuphavet myllrar av liv

    IV nr. 12/2001 s. 74-77.

    Tjugofyra slocknade vulkaner på djuphavets botten har visat sig gömma en biologisk sensation: hundratals okända djur och växter. Finns det en liknande artrikedom på andra vulkanberg i djuphaven, förväntar sig forskarna en skattkammare av nytt liv.

  • Hotas av syrabad

    IV nr. 11/2009 s. 24-29.

    De ökande mängderna koldioxid i atmosfären försurar vattnet i haven. I synnerhet organismer med skal och skelett av kalk – som koraller, krill och snäckor – är hotade, och det är en risk för
    hela näringskedjan. Det kan ta årtusenden innan ­förhållandena är normala.

  • Havet vimlar av okänt liv

    IV nr. 7/2006 s. 36-43.

    Stora delar av djuphavet är mer okända än månens yta, men nu pågår ett tämligen storslaget forskningsprojekt, som skall kartlägga livet i oceanerna. Bara under de senaste åren har omkring 13000 nya arter registrerats. Trots alla nya artbestämningar fortsätter näten att innehålla överraskningar, och ingen vet hur mycket vi ännu har kvar att upptäcka.

  • Nu får skottar billig ström från havet

    IV nr. 7/2001 s. 26.

    Vågenergi levererar ström till 400 familjer på ön Islay

  • Forskarna tappar havens djur på ny medicin

    IV nr. 1/2002 s. 50-53.

    Livet i haven är så speciellt att djuren har utvecklat särskilda ämnen för att kommunicera och försvara sig med.
    Ämnena kan vara så effektiva att forskarna utvinner dem och använder dem som effektiva mediciner till bland annat patienter med cancer och artrit.

  • Rovdrift hotar 75 procent av världens fiskbestånd

    IV nr. 9/2001 s. 64-71.

    Marinbiologerna slår larm – tre fjärdedelar av jordens viktigaste fiskbestånd är i farozonen. Det
    finns helt enkelt för många fiskare på för lite fisk. Än så länge kan dock utvecklingen hejdas. Nya fiskemetoder och samarbete
    över gränserna kan avvärja en hotande katastrof.

Välkommen till nr 13/2010

Illvet: Läs bl a om maneter, klimatets väktare, om lösningen på migränens mysterium och om en urgammal plåga, som kommit tillbaka.

Anmäl till nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från Illustrerad Vetenskap. Registrera dig här:

Omröstning

Minnet hos möss och människor kan förbättras med genmodifiering och piller. Skulle du vilja ha en sådan behandling?


Hämta artikelserien 'I siffror'

Illvet: Visste du att man kan ha turen att få se 20 stjärnfall i sekunden när en meteorsvärm passerar?

2 x Illustrerad Vetenskap + valfri välkomstpaket = 49,50 kr.

Illvet: Få dina första 2 nummer och välj själv en av tre välkomstpaket för endast 49,50 kr.