global uppvärmning

Sida 1 af 2Nästa
Milda vintrar gör fåren mindre

08.12.2009.

Evolutionen borde ha gjort fåren större på den lilla skotska ön Hirta. Inte desto mindre har fåren blivit mindre.

Läs mer
Vi skall satsa på större, lättare och bättre plan

01.12.2009.

Från 1990 till 2005 ökade utsläppen från flygplanen med 73 procent inom EU. Fortsätter utvecklingen, kommer flygtrafiken inom Europa om tio år att släppa ut 284 miljoner ton koldioxid årligen.

Läs mer
Sjöfarten skall sätta alla segel

01.12.2009.

Det är orealistiskt att byta ut alla världens fraktfartyg på 25 år, men en lång rad mindre åtgärder kan göra de befintliga fartygen miljövänligare.

Läs mer
Vi skall modernisera världens fraktfartyg

01.12.2009.

Världens fartyg släpper varje år ut 800 miljoner ton koldioxid – dubbelt så mycket som flygtrafiken. Hittills har det i stort sett inte ställts några miljökrav på sjöfarten, men det finns goda möjligheter att den blir renare och dessutom går med vinst.

Läs mer
Teknik kan hjälpa klimatet på rätt köl

27.10.2009.

I december möts politiker från hela världen. Målet är ett avtal som skall bromsa den globala uppvärmningen, framför allt genom att minska våra utsläpp av koldioxid.

Läs mer
KLIMATETS FÖRSÖKSDJUR

IV nr. 14/2009 s. 44-51.

Den globala uppvärmningen är det största experimentet någonsin för biologerna, för vad händer när jorden blir två grader varmare? Dör arterna en efter en, eller kan de anpassa sig? Vi vet inte i dag, men det gör vi om 100 år. Flera av jordens arter är dessutom redan i gång med att finna nya habitat eller anpassa sig till de högre temperaturerna.

Läs mer
Isen är osäker

IV nr. 15/2009 s. 68-73.

Västra Antarktis ismantel innehåller tillräckligt med vatten för att höja havens vattennivå med fem meter. En borrning i havsbottnen visar att ismanteln 40 gånger har smält under förhållanden som kan uppstå på nytt inom några årtionden, om inte mängden koldioxid i atmosfären minskar markant.

Läs mer
Kampen om klimatet

IV nr. 13/2001 s. 52-59.

Naturliga svängningar:
En del forskare anser att uppvärmningen är ett uttryck för naturens nycker. I synnerhet solen påverkar klimatet.
Vårt eget fel:
Andra forskare anser
att klimatförändringen
i första hand beror
på människans utsläpp
av växthusgaser.

Läs mer
Energislöseri

IV nr. 1/2008 s. 24-31.

Varje gång vi tänder en glödlampa, slösar vi bort en mängd energi, som kunde ha tänt nästan hundra andra. Det är med andra ord inte bara den energi som vi använder som är problemet, utan i hög grad också all den energi som går till spillo. Att reducera förlusterna i hela kedjan från kraftverket till transportmedel, arbetsplatser och privata hem, är den effektivaste metoden att minimera växthuseffekten. Vi kan redan nu nå långt med kända metoder, men med ny teknik är det möjligt att utnyttja energin optimalt.

Läs mer
Sahara blir grönt

IV nr. 7/2009 s. 24-31.

Nya undersökningar visar att världens största öken under människans historia flera gånger varit grästäckt och frodig. Analyserna antyder att det kommer att ske igen först om flera tusen år, men den globala uppvärmningen kan bana väg för ett snabbare klimatskifte.

Läs mer
Exotiskt örike lever på lånad tid

IV nr. 15/2005 s. 20-21.

Läs mer
Glupska alger skall rädda jordens klimat

IV nr. 14/2003 s. 66-69.

Lantbrukare får inte gödsla så mycket att tillväxten av alger i sjöar och vattendrag ökar, för det kan förstöra miljön. Nu göder dock forskare havets alger, just för att de skall bli fler. Syftet är att algerna skall rädda jorden från global uppvärmning.

Läs mer
Sista chansen

IV nr. 7/2008 s. 42-49.

Grodorna är snabbt på väg att dö ut i det som kallas den största utrotningen sedan dinosaurierna. För att sätta in alla krafter på att vända utvecklingen har forskarna utnämnt 2008 till Grodans år.

Läs mer
Jordens puls

IV nr. 8/2009 s. 24-31.

Havsströmmarna syns inte, men de flyttar enorma vattenmassor och formar villkoren för livet såväl i havet som på land.
Trots att deras betydelse för klimatet är kolossal, vet vi förvånande lite om dem. Det skall det ambitiösa projektet Argo råda bot på.

Läs mer
Korallreven dör av värme

IV nr. 4/2001 s. 38-49.

Vid årsskiftet var över en fjärdedel av jordens korallrev förstörda. Vi kan fortfarande hinna rädda de rev
som finns kvar, men det kräver att vi sätter stopp för den globala uppvärmningen, som dödar korallerna. Andra räddningsmetoder är fortfarande på idéstadiet, och tiden för en räddning är på väg att rinna ut.

Läs mer
Global uppvärmning ger grön energi

IV nr. 7/2005 s. 70-71.

Klimatförändringar gör att världens glaciärer smälter. Enorma ismassor blir till vatten, och forskare arbetar på att kunna utnyttja smältningen. Nya kraftverk vid polerna skall använda glaciärvatten för att alstra ström, som skall användas för väteproduktion.

Läs mer
Blind date med Ishavets lömske bjässe

IV nr. 13/2006 s. 50-57.

Närkontakt med en valross är rena hasardspelet. Den slöe jätten kan på ett ögonblick förvandlas till en mördarmaskin. Trots det tog den danske biologen Peter Bondo risken att tillsammans med två svenska fotografer störa storfrossaren
i hans middag på havsbottnen.

Läs mer
Växthuseffekten kan ge oss istid

IV nr. 11/2003 s. 34-35.

Den globala uppvärmningen kan få en högst obehaglig effekt anser havsforskare. Den kan försvaga Golfströmmen så mycket att Nordeuropa och USA riskerar en långvarig och allvarlig nedkylning som vi senast upplevde som den ”lilla istiden”.

Läs mer
Hur allvarliga är konsekvenserna av den globala uppvärmningen?

IV nr. 7/2000 s. 12.

Behöver vi verkligen vara så bekymrade för att det blir ett par grader varmare?

Läs mer
Kosmisk strålning kyler ned jorden

IV nr. 7/2007 s. 60-63.

En ansedd forskare vid Danmarks Rymdcenter har i åratal påstått att variationer i den kosmiska strålningen bär en stor del av ansvaret för den globala uppvärmningen. Teorin har mött motstånd från klimatforskare men bekräftas nu genom försök.

Läs mer
Sida 1 af 2Nästa