Egypten

  • FöregåendeSida 2 af 2
  • Är sfinxen äldre än pyramiderna?

    IV nr. 16/2001 s. 14.

    Jag har hört att några forskare tror att lejonstatyn, sfinxen, i Egypten skulle vara flera tusen år äldre än pyramiderna. Stämmer det?

  • Hästminne löser hieroglyfernas gåta

    IV nr. 13/2001 s. 73-78.

    Redan som nioåring blir Jean-Francois Champollion djupt fascinerad av den så kallade Rosettstenen, som Napoleon tagit med sig hem från Egypten. Den unge, blixtrande intelligente fransmannen bestämmer sig för
    att bli den som tyder stenens mystiska skrift …

  • Århundradets fynd

    IV nr. 6/2000 s. 71-74.

    ”Till att börja med kunde jag
    inte se något alls. Den varma luften i gravkammaren fick lågan att fladdra, men när mina ögon vant sig vid mörkret, trädde detaljerna fram. Jag skymtade märkliga djur, statyetter och guld – överallt blänkte det av guld.”

  • Tvingad till självmord

    IV nr. 2/2007 s. 30-35.

    I över 3000 år har mumien legat i sin kista, stelnad
    i svåra smärtkramper och slarvigt balsamerad. Den hittades för drygt 100 år sedan och har stått orörd på museet i Kairo. Nu vill egyptologen Bob Brier dock försöka hitta svaren på några av de gåtfulla frågorna: vem var den unge mannen, och varför dog han i sådana smärtor?

  • Gudadotter får tillbaka sitt tempel

    IV nr. 7/2001 s. 86-89.

    Efter 40 års hårt arbete har drottning Hatshepsuts tempel nu återuppstått. Det 3500 år gamla templet har avslöjat nya sidor av gudadottern, som lät sig krönas till farao, så att hon kunde regera Egypten på sin styvsons bekostnad.

  • Egyptens första mumier

    IV nr. 11/2004 s. 34-39.

    Över tusen barn begravda i krukor – det är vad franska arkeologer hittat i sanden på en 5200 år gammal gravplats i Adaima i Egypten. De små mumifierade kropparna och gåvorna som de fick med sig vittnar om att de levde och dog i en spännande tid – strax före uppkomsten av världens första högtstående civilisation, faraonernas rike.

  • Egyptens glömda skatt

    IV nr. 5/2006 s. 54-59.

    På väg till Tutankhamuns skatt på det Egyptiska museet i Kairo hastar turisterna intet anande förbi en annan sal, där man kan beskåda lika fina gravgåvor. Dessa skatter kommer från forntidsstaden Tanis i Nildeltat, 130 kilometer nordost om Kairo. Nästan ngen har dock hört talas om dem. Ett skäl till att skatterna inte är lika berömda som Tutankhamuns är att de -hittades under andra världskriget.

  • Egypten får en ny Nil

    IV nr. 1/2003 s. 76-81.

    Egypten vill odla upp Sahara. Redan nu håller myndigheterna på att bygga en kanal, som skall föra livgivande vatten genom den karga öknen. Nästa steg är att få flera miljoner invånare att slå sig ned i området. De första pionjärerna har redan framgångsrikt gjort det.

  • Faraonerna hade kronisk tandvärk

    IV nr. 3/2006 s. 80-81.

    För de gamla egyptierna var varje måltid en plåga. Deras tänder var så dåliga att de ofta hade svårt att tugga maten, såvida tänderna helt enkelt inte ruttnat bort helt. Forskarna är nu orsaken till några av världshistoriens sämsta tanduppsättningar på spåren.

  • Egyptier hade stortå av trä

    IV nr. 11/2001 s. 17.

  • Sägensomspunna städer funna i Medelhavet

    IV nr. 12/2000 s. 17.

    Jordskalv begravde de rika egyptiernas paradis

  • Världens största mumiegrav

    IV nr. 5/2000 s. 52-57.

    För närvarande gräver forskare ut den största mumiegravplatsen någonsin i närheten
    av en avsides belägen oas i Egypten. Hittills har man hittat över 100 mumier, och man förväntar sig att hitta totalt 10000, innan arbetet avslutas. Mumierna lär ha mycket att berätta om hur Egyptens över- och medelklass levde för 2000 år sedan.

  • Pyramiden byggdes inifrån

    IV nr. 1/2008 s. 48-55.

    Ända sedan de gamla grekerna har vetenskapsmän kommit med förslag på hur egyptierna på sin tid bar sig åt för att bygga Cheopspyramiden, som i över 4000 år var världens högsta byggnadsverk. Medan de teorier man hittills lagt fram lider av flera svagheter, presenterar arkitekten Jean-Pierre Houdin nu en modell, som enligt alla experter förefaller vara både revolutionerande och vattentät.

  • Resan till dödsriket var en enda lång tecknad serie

    IV nr. 16/2007 s. 60-69.

    För forntidens egyptier var livet i dödsriket betydligt viktigare än livet på jorden. Efter döden gav sig den döde ut på en lång och farofylld färd, där han underkastades gudarnas prövningar, innan själen förhoppningsvis säkert nådde fram till paradisets ”eviga marker”. De färgsprakande målningar som pryder gravarna i Konungarnas dal berättar bild för bild vad som väntade farao på den sista resan.

  • Satelliter zoomar in på forntiden

    IV nr. 7/2009 s. 66-73.

    Arkeologernas traditionella arbete med spade kompletteras nu med analyser av ­satellitbilder. Tillsammans med andra nya metoder kan bilderna nämligen avslöja jordens förhistoriska kulturer från luften. En amerikansk egyptolog har hittat 132 okända platser i Egypten, medan andra forskare skriver om Angkor Wats historia.

  • FöregåendeSida 2 af 2

Välkommen till nr 13/2010

Illvet: Läs bl a om maneter, klimatets väktare, om lösningen på migränens mysterium och om en urgammal plåga, som kommit tillbaka.

Anmäl till nyhetsbrev

Gratis nyhetsbrev från Illustrerad Vetenskap. Registrera dig här:

Omröstning

Minnet hos möss och människor kan förbättras med genmodifiering och piller. Skulle du vilja ha en sådan behandling?


Hämta artikelserien 'I siffror'

Illvet: Visste du att man kan ha turen att få se 20 stjärnfall i sekunden när en meteorsvärm passerar?

2 x Illustrerad Vetenskap + valfri välkomstpaket = 49,50 kr.

Illvet: Få dina första 2 nummer och välj själv en av tre välkomstpaket för endast 49,50 kr.