IV nr. 16/2001 s. 14.
Jag har hört att några forskare tror att lejonstatyn, sfinxen, i Egypten skulle vara flera tusen år äldre än pyramiderna. Stämmer det?
IV nr. 13/2001 s. 73-78.
Redan som nioåring blir Jean-Francois Champollion djupt fascinerad av den så kallade Rosettstenen, som Napoleon tagit med sig hem från Egypten. Den unge, blixtrande intelligente fransmannen bestämmer sig för
att bli den som tyder stenens mystiska skrift …
IV nr. 6/2000 s. 71-74.
”Till att börja med kunde jag
inte se något alls. Den varma luften i gravkammaren fick lågan att fladdra, men när mina ögon vant sig vid mörkret, trädde detaljerna fram. Jag skymtade märkliga djur, statyetter och guld – överallt blänkte det av guld.”
IV nr. 2/2007 s. 30-35.
I över 3000 år har mumien legat i sin kista, stelnad
i svåra smärtkramper och slarvigt balsamerad. Den hittades för drygt 100 år sedan och har stått orörd på museet i Kairo. Nu vill egyptologen Bob Brier dock försöka hitta svaren på några av de gåtfulla frågorna: vem var den unge mannen, och varför dog han i sådana smärtor?
IV nr. 7/2001 s. 86-89.
Efter 40 års hårt arbete har drottning Hatshepsuts tempel nu återuppstått. Det 3500 år gamla templet har avslöjat nya sidor av gudadottern, som lät sig krönas till farao, så att hon kunde regera Egypten på sin styvsons bekostnad.
IV nr. 11/2004 s. 34-39.
Över tusen barn begravda i krukor – det är vad franska arkeologer hittat i sanden på en 5200 år gammal gravplats i Adaima i Egypten. De små mumifierade kropparna och gåvorna som de fick med sig vittnar om att de levde och dog i en spännande tid – strax före uppkomsten av världens första högtstående civilisation, faraonernas rike.
IV nr. 5/2006 s. 54-59.
På väg till Tutankhamuns skatt på det Egyptiska museet i Kairo hastar turisterna intet anande förbi en annan sal, där man kan beskåda lika fina gravgåvor. Dessa skatter kommer från forntidsstaden Tanis i Nildeltat, 130 kilometer nordost om Kairo. Nästan ngen har dock hört talas om dem. Ett skäl till att skatterna inte är lika berömda som Tutankhamuns är att de -hittades under andra världskriget.
IV nr. 1/2003 s. 76-81.
Egypten vill odla upp Sahara. Redan nu håller myndigheterna på att bygga en kanal, som skall föra livgivande vatten genom den karga öknen. Nästa steg är att få flera miljoner invånare att slå sig ned i området. De första pionjärerna har redan framgångsrikt gjort det.
IV nr. 3/2006 s. 80-81.
För de gamla egyptierna var varje måltid en plåga. Deras tänder var så dåliga att de ofta hade svårt att tugga maten, såvida tänderna helt enkelt inte ruttnat bort helt. Forskarna är nu orsaken till några av världshistoriens sämsta tanduppsättningar på spåren.
IV nr. 12/2000 s. 17.
Jordskalv begravde de rika egyptiernas paradis
IV nr. 5/2000 s. 52-57.
För närvarande gräver forskare ut den största mumiegravplatsen någonsin i närheten
av en avsides belägen oas i Egypten. Hittills har man hittat över 100 mumier, och man förväntar sig att hitta totalt 10000, innan arbetet avslutas. Mumierna lär ha mycket att berätta om hur Egyptens över- och medelklass levde för 2000 år sedan.
IV nr. 1/2008 s. 48-55.
Ända sedan de gamla grekerna har vetenskapsmän kommit med förslag på hur egyptierna på sin tid bar sig åt för att bygga Cheopspyramiden, som i över 4000 år var världens högsta byggnadsverk. Medan de teorier man hittills lagt fram lider av flera svagheter, presenterar arkitekten Jean-Pierre Houdin nu en modell, som enligt alla experter förefaller vara både revolutionerande och vattentät.
IV nr. 16/2007 s. 60-69.
För forntidens egyptier var livet i dödsriket betydligt viktigare än livet på jorden. Efter döden gav sig den döde ut på en lång och farofylld färd, där han underkastades gudarnas prövningar, innan själen förhoppningsvis säkert nådde fram till paradisets ”eviga marker”. De färgsprakande målningar som pryder gravarna i Konungarnas dal berättar bild för bild vad som väntade farao på den sista resan.
IV nr. 7/2009 s. 66-73.
Arkeologernas traditionella arbete med spade kompletteras nu med analyser av satellitbilder. Tillsammans med andra nya metoder kan bilderna nämligen avslöja jordens förhistoriska kulturer från luften. En amerikansk egyptolog har hittat 132 okända platser i Egypten, medan andra forskare skriver om Angkor Wats historia.
Illvet: Läs bl a om maneter, klimatets väktare, om lösningen på migränens mysterium och om en urgammal plåga, som kommit tillbaka.
Illvet: Visste du att man kan ha turen att få se 20 stjärnfall i sekunden när en meteorsvärm passerar?
Illvet: Få dina första 2 nummer och välj själv en av tre välkomstpaket för endast 49,50 kr.