djur

Djur minns var maten är gömd

28.07.2010.

Många djur samlar små förråd av mat, som de gömmer tills det blir svårt att finna föda.

Läs mer
Test om djur

28.07.2010.

Testa vad du vet om några av jordens många säregna, roliga och märkvärdiga varelser och gå på upptäcktsfärd i illvet.se:s tester om djur.

Läs mer
Tio små och stora hjärnor

20.07.2010.

Kaskelottens hjärna väger 7,5 kilo. Grodans väger 0,1 g. Läs listan över tio små och stora hjärnor.

Läs mer
Intelligens i djurens värld

06.07.2010.

Djuren har också intelligens – men på en lägre nivå.

Läs mer
Vilket djur får flest ungar?

08.02.2010.

Vilket djur har rekord i fruktsamhet? Är det alltid en smart strategi i naturen att få många ungar?

Läs mer
Varelser från en annan värld

IV nr. 3/2010 s. 26-31.

Djuphavets djurliv är en för biologerna i stort sett okänd värld, men nu har en tysk expedition gett oss en liten tjuvtitt in i den. Mötet med de bisarra varelser som lever i det kalla, mörka djupet vittnar om att djurlivets kreativitet överträffar även de vildaste science fiction-fantasierna.

Läs mer
ömsinta föräldrar äter sina ungar

IV nr. 13/2009 s. 64-69.

Det har länge varit en gåta för biologerna, varför en del djur äter sin avkomma. Biologer
har med en datormodell visat att fenomenet inte är någon evolutionär återvändsgränd. Det kan tvärtom vara ett
bra beteende i djurens kamp för att föda upp den mest livsdugliga avkomman. Lustigt nog visar dessa djur även stor omsorg om sina ungar.

Läs mer
Djur trollar med talen

IV nr. 3/2006 s. 58-61.

Schimpanser kan addera, fåglar kan räkna antalet ägg i sina bon och salamandrar vet att tre är mer än två. Forskarna upptäcker hela tiden nya egenskaper hos djuren. Kanske kan djurens sinne för tal hjälpa oss att förstå hur vi själva lär oss matematik, och varför sjukdomar i hjärnan uppstår.

Läs mer
Världen vimlar av kloka djur

IV nr. 12/2003 s. 56-65.

Ingen hjärna i djurvärlden kan mäta sig med människans. Det anser vi människor i varje fall. Som bevis anförs bland annat vår förmåga att kommunicera, känna för andra, bygga upp kulturer och använda redskap. Vi är dock inte så unika som vi tror.

Läs mer
Djuren lever gott på vår framgång

IV nr. 12/2006 s. 36-41.

Människan är det bästa som hänt många djurarter. En del arter existerar endast tack vare oss, medan andra har fått en enorm utbredning i vårt kölvatten.
I synnerhet en art har blivit den riktigt stora vinnaren på vår moderna jord.

Läs mer
Djurens nya familjealbum

IV nr. 4/2004 s. 56-63.

Kartläggning av generna gör nästan en mus till en elefant. De senaste 20 årens forskning om djurens arvsmassa har skakat livets träd och flyttat runt grenar och blad – nya djurgrupper har uppstått, andra har försvunnit, och en mängd djur har fått nya släktingar.

Läs mer
Här avslöjar forskare alla möjliga brott mot naturen

IV nr. 9/2004 s. 72-75.

På ett rättsmedicinskt institut i USA ingår biologer, genetiker, kriminaltekniker och datorexperter i ett unikt samarbete. Deras uppgift är att lösa en lång rad olika kriminalfall, som alla har en gemensam nämnare: offren är djur.

Läs mer
Lev hårt ... dö ung

IV nr. 12/2004 s. 46-57.

I djurens värld är ett långt liv inget självändamål. När släktet väl har förts vidare, kan ett djur lugnt lägga sig ned och dö. Vissa arter har en livscykel på bara några veckor, medan andra blir dubbelt så gamla som vi. Arterna som lever längst är oftast stora, slöa och omhändertagande.

Läs mer