myte topbillede hjerne

7 seglivade vetenskapsmyter

90 procent av din hjärna ligger i dvala, ett mynt från ett höghus kan döda dig och du får artros av att knäcka lederna i fingrarna. Det florerar många myter i vetenskapens värld, men här sticker vi hål på dem med fakta.

7 januari 2016 av Mikkel Skovbo

Myt 1: Vi använder bara 10 procent av hjärnan

FAKTA: Tänk på all den outnyttjade potential vi skulle haft om det ändå var sant! Men tyvärr: Ingen form av hjärnskanning har ännu påvisat områden i hjärnan som slumrar i evig dvala, inte ens på enskild cellnivå.

Om myten skulle vara sann borde hjärnkirurgerna rapportera om otaliga hjärnskador som inte har någon inverkan på kroppens funktioner. Sådant händer aldrig. För även om hjärnan inte använder all sin kapacitet vid varje enskild handling, så aktiveras varenda hörn över tid.

Myten kan komma från amerikanska populärpsykologen William James, som omkring år 1900 åkte runt med budskapet att människan bara lever ut en liten del av sin potential. Men det är en helt annan fråga.

Myt 2: Vuxna behöver sova åtta timmar om dygnet

FAKTA: Det finns mycket riktigt de som behöver sova minst åtta timmar per natt för att inte vakna som en elakartad korsning mellan Kapten Haddock och Mr Hyde. Men det finns också de som inte behöver mer än fyra timmar.

Sömnbehovet är helt och hållet individuellt och beror på en uppsättning sömngener, som reglerar bland annat sömnkvaliteten och förmågan att somna in. En grundregel är att så länge man inte känner sig trött under dagen så har man fått tillräckligt med sömn.

Men det är inte desto mindre viktigt att alla får den sömnmängd de behöver: Nya försök visar att god och rätt sömn både stärker ditt minne och motverkar att din hjärna krymper.

Myt 3: Ett mynt från ett höghus kan döda

FAKTA: Nej – om du strosar på trottoaren nedanför Empire State Building behöver du inte oroa dig för att ett neddalande mynt ska spräcka ditt kranium.

Myntets form gör att luftmotståndet uppväger gravitationskraften på vägen ned, och redan efter 15 meter i fritt fall kommer myntet att ha uppnått sin maxhastighet någonstans mellan 40 och 100 km/h. Hastigheten beror på väderförhållandena och myntets rotation i luften.

Oavsett vilket kommer myntet inte att kännas som mycket mer än som ett nyp i örat om det träffar dig.

Myt 4: Naglarna fortsätter växa efter döden

FAKTA: Det krävs en avancerad övernaturlig förmåga för att få naglarna att växa efter att döden har inträtt.

Naglar består av proteinet keratin, som bildas av celler i överhuden, så kallade keratinocyter. Men när kroppen dör upphör cellerna omedelbart med arbetet.

Det ser ut som om naglarna växer, därför att huden runt dem drar sig tillbaka i takt med att den döda kroppen torkar ut. Naglarna ser alltså ut att bli längre, precis som håret, som också består av keratin.

Myt 5: Man får artros av att knäcka med fingrarna

FAKTA: En del älskar och andra hatar fingerledernas karaktäristiska poppande./knäppningar/knakanden Men hur man än upplever det, så är det helt ofarligt att knäcka med sina fingrar.

Det har aldrig etablerats något vetenskapligt samband mellan artros och fingerknäckning, som i själva verket bara handlar om ett par spruckna gasbubblor i ledvätskan mellan fingerbenen.

När vi knäcker med fingrarna drar vi i sär benen lite grand, så att trycket i ledvätskan sjunker. Det bildar ett vakuum, som drar ut CO2, syre och kväve – gas – ur vätskan. När benen i fingrarna faller på plats igen brister gasbubblorna. Det är det som gör att det låter som om det smäller till.

Myt 6: Du blir närsynt i mörker

FAKTA: Du har kanske hört din mamma hojta: "Du blir blind av att läsa i mörkret!”, när du sitter och njuter av en god bok i dämpad belysning.

Det kan du bara ignorera. Även om du riskerar huvudvärk och illamående att läsa i dålig belysning, så riskerar du inte att bli närsynt.

Den muskel som styr pupillen i ögat, ciliarmuskeln, och stavcellerna i näthinnan arbetar för högtryck, men ögat får inga varaktiga men. Det återhämtar sig när det är slutet och kan slappna av igen.

Myt 7: Blixten slår aldrig ned på samma plats två gånger

FAKTA: Parkvakten Roy Sullivan (1912-1983) hade nog önskat att den här myten var sann: Han träffades av blixten inte mindre än sju gånger, förlorade bland annat en stortånagel och hans hår började brinna vid flera tillfällen.

Nu stod visserligen inte Roy på exakt samma plats varje gång, men det kunde han mycket väl ha gjort: Blixtar är elektriska urladdningar som inte bryr sig om var de slår ned, utan oftast söker upp den kortaste distansen mellan åskmoln och mark. Empire State Building i New York träffas till exempel av blixten cirka 100 gånger om året.

Blixtar kan också bestå av en salva på upp till 20 elektriska urladdningar, som flyger mot jorden i en bana och träffar samma plats med mikrosekunders mellanrum. Det finns alltså en inbyggd mekanism i många blixtnedslag, som får dem att slå ned på exakt samma plats.

Myt eller fakta: Kan turbulens slita av en flygplansvinge?

Passagerarplan och civil luftfart genomsyras av vandringssägner och myter. Vi reder ut vad som är myt och fakta i de tio mest seglivade flygmyterna:

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: