Mand snorker ved siden af kvinde

”Män snarkar mer än kvinnor”

Är vår kropp äldre än vi själva? Och är vi längre på morgonen än på kvällen? Läs vidare och ta del av den vetenskapliga sanningen om de tio mest seglivade myterna om kroppen.

18 maj 2016 av Gorm Palmgren

1. ”Hamburgare och öl ger högljudda nätter” En stor undersökning har avgjort den klassiska striden mellan äkta makar om vem som snarkar mest. De nattliga oljuden kommer främst från män – fetma och alkohol är en del av förklaringen. Sant: En undersökning från 2012 av 200 000 mäns och kvinnors tendens att snarka visade det som de flesta kvinnor redan trodde sig veta – att deras män snarkar mer än de själva. Män snarkar nästan dubbelt så mycket som kvinnor. Ju äldre, desto mer snarkande. Cirka 80 procent av alla medelålders män snarkar – varav knappt hälften gör det varje natt. Orsaken är i regel att tungan och svalget faller nedåt när den sovande ligger på rygg, därför att de kringliggande musklerna slappnar av under sömnen och inte kan hålla dem på plats. Forskarna vet inte varför män snarkar mest, men alkohol, fetma, vissa sorters mediciner samt ärftliga faktorer – som bestämmer svalgets uppbyggnad – ökar snarkandet.

2. ”Hår under armarna ökar svettlukt” Falskt: Armhålorna tillhör kroppens varmaste ställen och de producerar mycket svett. Kombinationen av värme och fukt skapar goda förhållanden för bakterier De lever där av att försätta svettens innehåll av mjölksyra och urinämnen i jäsning. Svetten luktar inte, men avfallsämnena efter jäsningen – speciellt ämnet trans-3-metyl-2-hexansyra – har en karakteristisk odör. En stor del av svetten fördelar sig över håren i armhålorna, så att själva huden blir lite torrare och svetten på håren förångas. Bakterier trivs inte i torra miljöer. Det innebär att hårväxten minskar antalet bakterier och lukten från armhålorna mildras om håren inte tas bort.

3. ”Barn har fler skelettben än vuxna” Vid födseln består spädbarnets skelett av drygt 300 ben, men under barnets utveckling växer flera av dem ihop. Först vid 25 års ålder är skelettet fullt utvecklat och en vuxen person har 206 ben. Sant: Ett barn har fler skelettben än en vuxen, för medan en vuxen har 206 ben har det lilla barnet vid födseln drygt 300. Barnets extra skelettben försvinner inte, men flera av dem växer ihop allt eftersom barnet utvecklas. Barnets kranium består till exempel av fem fria, plattformade skelettdelar. Där hjässbenen möter varandra ligger en smal fåra, medan det blir ett gapande hål där flera plattor möts. Den flexibla uppbyggnaden med lösa plattor innebär att kraniet kan utvidgas och inte blir för litet för hjärnan när den under de första levnadsåren fördubblas i storlek. Vid två års ålder har både fårorna och öppningarna stängts till med benvävnad så att kraniet bara består av en skelettdel. På andra platser i kroppen, till exempel i höfterna, växer skelettet också ihop under utvecklingen. Först vid 25 års ålder har det vuxna skelettet kommit ned till 206 ben.

4. ”Tarmens yta är lika stor som en tennisplan” Falskt: Tunntarmens area motsvarar inte en tennisplan, utan snarare en halv badmintonbana. En tennisplan är cirka 300 kvadratmeter att jämföra med tunntarmens 32 kvadratmeter. Myten avlivades 2014 av läkaren Herbert Helander vid Göteborgs Universitet. Han undersökte vävnadsprover under ljus- och elektronmikroskop för att räkna ut storleken på tarmväggens insida. Tarmens alla veck ger totalt den stora ytan, så att näringsämnen snabbare kan tas upp från födan.

5. ”Män har flera erektioner under natten” Sant: Alla män – och i synnerhet pojkar och unga män – har flera erektioner under nattens lopp. Män har vanligtvis tre till fyra spontana erektioner medan de sover, och vaknar ofta med erigerad penis. Forskarna vet inte exakt varför män har nattliga stånd. Enligt en teori förekommer de när en fylld blåsa under natten pressar på de nerver som kontrollerar erektion. Andra forskare tror att erektion är ”normaltillståndet” och att mannen inte kan hålla tillbaka den under REM-sömnen då hjärnaktiviteten faller.

6. ”Huvudvärk beror på smärtor i hjärnan” Falskt: Spänningarna sitter inte inne i själva hjärnan, även om det känns så när vi har huvudvärk. Hjärnan har inga smärtnerver och är fullständigt känslolös. Smärtorna kommer från de vävnader som ligger runt om hjärnan och är fulla med nerver. Huvudvärken ”bor” oftast i bindvävnad och muskler på kraniets utsida och hinnor på insidan av kraniet. Om vävnaden i bi- och ögonhålorna samt i blodådror på hjärnans yta irriteras kan det uppstå inflammation, vilket vävnadens smärtnerver reagerar på. Smärtan upplevs väldigt olika beroende på vilken vävnad som drabbas och vad som har utlöst inflammationen. Den vanligaste formen av huvudvärk är spänningshuvudvärk som i regel beror på muskelspänningar, stress, sömnbrist eller baksmälla. Den är oftast på båda sidor av huvudet och känns pressande och stramande.

7. ”Du kan ha en tvilling inne i kroppen” En del av ett fosters celler kan isoleras så att de börjar bilda hår, tänder, hud, armar och ben. Cellklumpen är inte en självständig, livsduglig individ och kallas därför en falsk tvilling. Falskt: På nätet florerar ibland skräckhistorier om tumörer som opereras ut ur vuxna människor och som har visat sig innehålla ett slags tvilling med hud, hår och tänder – eller i sällsynta fall till och med armar och ben. Historierna kan mycket väl vara sanna. Varelsen kallas en teratom – eller en ”falsk tvilling” – därför att det inte är en självständig, livsduglig individ. En falsk tvilling är en liten del av fostret, som blir avskilt under fosterutvecklingen och sedan ligger för sig själv.

Cellklumpen försöker att fortsätta sin naturliga utveckling, men eftersom den befinner sig utanför sin normala miljö, där det inte finns någon plats att placera tänder eller anlägga hud, bildas vävnaden i ett virrvarr inuti en cysta. I en del fall är cystan stor och upptäcks redan vid födseln, medan den i andra fall växer sig stor först under vuxenlivet. I regel avlägsnas cystorna så fort de upptäcks. Oftast är de inte farliga i sig, men de kan rubba kroppens naturliga utveckling och riskerar också att utvecklas till cancertumörer. Den vanligaste formen av teratomer innehåller hud, hår, tänder och naglar, men i andra fall kan de innehålla muskler, skelettben eller kroppsdelar som armar, ben eller ett öga. Teratomerna sitter vanligtvis på svanskotan, äggstockarna, testiklarna eller inuti brösthålan.

8. ”Spädbarn är färgblinda vid födseln” Sant: Även om nyfödda barn till skillnad från kattungar kan se vid födseln, så ser de dåligt – och inga färger alls. Förmågan att se i färger uppstår i näthinnans ljuskänsliga sinnesceller, så kallade tappar. De finns i tre versioner som reagerar på rött, grönt och blått ljus. Vid födseln fungerar ingen av dem och barnet kan bara se i svartvitt. De första veckorna utvecklas de röda och gröna tapparna, så att barnet kan se vissa färger. Men de blå tapparna saknas, så att barnet inte kan se blått och gult. Efter tvåtre månader kan barnet se alla färger.

9. ”Man är längre på morgonen än på kvällen” Sant: Vi sjunker ihop allt eftersom dagen går, men får tillbaka vår rätta längd igen efter en natt. På en dag förkortas vi vanligtvis med cirka 1,5 centimeter. Längdförändringen beror på de små broskskivorna, diskar, som ligger mellan ryggkotorna för att ge fjädring och rörelse i ryggen. Broskskivorna består huvudsakligen av vatten och trycks ihop av kroppens vikt när vi sitter, går eller står under dagen. De enskilda ryggkotorna kommer närmare varandra och ryggraden sjunker ihop en aning, så att längden förkortas. När vi ligger ner på natten lättar trycket på broskskivorna, så att de återfår sin form och vi får tillbaka vår rätta längd.

10. ”De flesta av våra celler är lika gamla som vi själva” Falskt: I stort sett alla celler i kroppen byts ut och din kropp är mycket yngre än du själv, oavsett hur gammal du är. Forskarna menar att den genomsnittliga åldern hos en vuxen människas celler bara är sju–tio år, men åldern och hur ofta cellerna byts ut varierar från vävnad till vävnad. De röda blodkropparna lever bara i 120 dagar, och för att ersätta de som dör måste benmärgen producera 2,4 miljoner nya blodkroppar varje sekund. Varje dag bildar kroppen cirka 300 miljarder nya celler. Cellerna på huden och matsmältningssystemets insida har direktkontakt med omgivningen och slits så mycket att deras livstid bara är några dagar. En del av cellerna i immunsystemet byts ut ännu snabbare och deras livstid kan mätas i timmar. I andra änden av skalan finns neuroner i hjärnbarken och cellerna i ögats lins – de dör aldrig utan följer med oss genom hela livet. Hjärtat är också väldigt lojalt: Mer än hälften av dess muskelceller har hängt med från födseln och mindre än en procent byts ut per år.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: