Begravs människor alltid i jorden?

Hur gammal är traditionen att begrava de döda? Hos oss begravs man normalt i jorden, men finns det andra seder och bruk i andra samhällen?

1 september 2009

De tidigaste begravningar som man känner till är uppemot 100000 år gamla och gjordes av neandertalare i Dordogne i Frankrike och Shanidar i Irak. Seden att begrava eller lägga i stenbyggda gravar var van-lig under stenåldern i Norden. I regel lades många kroppar i samma grav, där släktens döda med tiden samlades. I Central- och Nordeuropa började man under bronsåldern begrava de döda individuellt i trä- och stenkistor. På 1300-talet f Kr blev likbränning mer utbredd, på samma sätt som den även blev vanlig i det antika Rom och i Indien. I nyare tid finns det många variationer på begravningstemat. På Grönland och i andra arktiska trakter är det svårt att begrava de döda i den frusna marken, och därför täcker man ibland liket med sten. Tidigare har man använt stenkamrar, rivit huset över den döde eller helt enkelt satt ut liket inpackat i djurhudar. I Tibet styckar munkar de döda på en högt belägen klippa, så att de får en ”himlabegravning”, då deras kropp äts upp i bitar av rovfåglar. Prärieindianerna i Nordamerika satte ofta upp sina döda i höga träd, gärna skyddade mot vilda djur av taggiga grenar.

Läs också

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: