Fyrtio lager fingerfärg skapade Mona Lisas leende

Att Leonardo da Vinci var en oerhört skicklig målare vet alla, och han kan fortfarande imponera även på nutida vetenskapsmän. När franska forskare underkastade hans mest berömda målning, ”Mona Lisa”, en avancerad röntgenundersökning, avslöjades en nästan ofattbart sublim måleriteknik.

En undersökning med så kallad röntgenfluorescensspektroskopi gjordes av experter från bland annat den europeiska synkrotronstrålningsanläggningen vid Grenoble i Frankrike. Spektroskopin visade att da Vinci använde upp till 40 olika, extremt tunna lager fingerfärg för att skapa ”Mona Lisa”:s berömda leende.

Varje lager är mellan en och två mikrometer tjockt, vilket är 50 gånger tunnare än ett människohår. Lagrens totala tjocklek utgör sällan mer än 30–40 mikrometer.

Beroende på sitt innehåll av pigment, olja och harts behövde varje lager flera dagar eller till och med månader för att torka, så att skapa ”Mona Lisa”:s ­leende krävde stort tålamod av konstnären. Målningen tog också mer än fyra år att fullborda.