Jorden är en oas i universum. Den har massa, atmosfär, vatten och helt rätt mängd ljus och värme, medan våra sju närmsta grannar är livlösa och antingen isande kalla eller glödande varma. Är jorden då något särskilt? Eller finns det andra planeter som den?
Forskarna har i dag god överblick över de processer som under årens lopp format jorden, och vid första anblicken förefaller den vara en vanlig stenplanet i omloppsbana runt en gul dvärgstjärna. På senare år har det dock blivit klart att det under jordens historia inträffat flera oförutsägbara händelser, som möjliggjort liv.
I första hand har jorden legat väl i förhållande till solen och från början fått en lämplig temperatur. En måne har därutöver skapat en stabil rotation med ett därtill hörande rimligt stabilt klimat, medan en likaledes stor järnkärna genererat ett magnetfält, som skyddat mot solens strålning.
Slutligen har jorden mottagit en stor mängd vatten, trots att sådant normalt befinner sig längre ut i solsystemet. En populär förklaring är att jorden bombarderats med ismeteoriter. Nyare datorsimuleringar visar att Jupiter och Saturnus gemensamt har kunnat slunga mindre objekt mot de inre planeterna.
Herschel
Det är svårt att bestämma exakt hur ovanlig jorden är, innan vi vet hur ofta det uppstår liknande solsystem. Det är just vad det europeiska rymdteleskopet Herschel har undersökt sedan maj 2009.
Hur speciell jorden är har betydelse för hur mycket arbete vi skall lägga på att söka efter liv på andra ställen i universum.
Vi kommer nog aldrig helt på det klara med alla de händelser som under 4,6 miljarder år har skapat jorden. Däremot vet astronomerna vad de skall titta efter.
På papperet är jorden en helt vanlig stenplanet, men en rad lyckosamma omständigheter skapade den gröna, våta och levande planet vi känner i dag.
Solen befann sig på lämpligt avstånd, så att jorden från början var lagom varm.
Jordens måne stabiliserade jordens rotation och skapade vattenpölar, där liv uppstod. Jordens järnkärna upprätthåller magnetfältet.
Jupiter och Saturnus slungade i solsystemets tidiga historia mindre ismeteoriter mot jorden, och de förde med sig vatten till denna.
Nytt nummer: Läs bland annat om forskarnas nya vapen mot virus och om grekernas demokrati, som byggde på slaveri.
Ladda ned ett helt nummer av Illustrerad Vetenskap. Det är gratis – du behöver bara vara registrerad användare av illvet.se.
Prenumeration: Ge Illustrerad Vetenskap i konfirmationspresent. Köp 7 nummer för 299 kronor.
Ett enkelt test kan kartlägga ditt genom och visa risken för allvarlig sjukdom.
Läs vad Illustrerad Vetenskaps skribenter Helle och Henrik Stub skriver om universum.