Jorden

FöregåendeSida 2 af 13Nästa
Fall i koldioxid skapade isen på Antarktis

29.09.2009.

Ny undersökning ifrågasätter rådande klimatmodeller.

Läs mer
VÄRLDENS STÖRSTA GROTTSYSTEM – fortsätter att växa

IV nr. 11/2010 s. 32-37.

Då en grupp forskare 2009 inleder en expedition ned i grottan kallad Whiterock Cave på Borneo, räknar de med att den är i stort sett färdigutforskad. När de beger sig ned i en av grottans många tunnlar känner de dock ett vinddrag och hör brus av vatten. Strax därpå har de dokumenterat att grottsystemet Clearwater är det största man känner till. Det är långtifrån färdigutforskat.

Läs mer
Den onda cirkeln

IV nr. 10/2010 s. 62-67.

Skogsbränder spelar en överraskande stor roll för jordens klimat. Den senaste
forskningen visar att utsläppen av
koldioxid från skogsbränder står för en femtedel av den globala uppvärmningen. Denna andel kan lätt bli större. Därför behövs en målinriktad insats mot elden.

Läs mer
klart på kommando

IV nr. 9/2010 s. 68-73.

Drömmen om att styra vädret är urgammal, och nya vetenskapliga metoder har gett drömmen ny näring. Enbart i Kina arbetar 35000 människor nu med att modifiera vädret. De menar att de har skaffat regn till torkdrabbade områden och hindrat hagelskurar från att utvecklas. Många forskare tvivlar dock på dokumentationen – för vädret är inte så lätt att köra med.

Läs mer
Vår virtuel la planet

IV nr. 9/2010 s. 24-29.

Världens snabbaste datorer ger människan en storslagen överblick över jordens rörelser. Forskarna kan i dag hålla ögonen på klimat och naturkatastrofer med hjälp av avancerade 3D-modeller,
som visar framtidsscenarior för allt från havsströmmar till vulkanutbrott. Därmed har det blivit
lättare att i tid ingripa i de största utmaningar som naturen kan ställa oss inför under 2000-talet.

Läs mer
Plan B kan rädda jorden

IV nr. 4/2010 s. 56-63.

Forskarna gör nu upp nödplaner för jorden. Skulle
klimatet till sist löpa amok trots våra ansträngningar att
förhindra det, kan det bli nödvändigt med mer drastiska
åtgärder. Denna kontroversiella forskningsgren kallas
geoengineering och är på hastig frammarsch. Det finns
massor av idéer att ta tag i. Här får du en överblick över
dem och insikt i hur realistiska och effektiva de är.

Läs mer
NY GRöN REVOLUTION

IV nr. 18/2009 s. 66-73.

Snart skall jordens åkrar och skogar leverera mat och timmer till 8–9 miljarder människor. Dessutom i ett varmare klimat, som gör villkoren ännu svårare. Uppgiften är enorm, men lyckligtvis är jordens biosfär flexibel, och med en målinriktad insats kan jord- och skogsbruk faktiskt öka utbytet och samtidigt bromsa uppvärmningen.
Nya genmodifierade växter skall ge mer mat
Skogarna skall hjälpa till att kyla ned klimatet
Jorden skall användas som lager för kol

Läs mer
Grön transport

IV nr. 17/2009 s. 74-81.

V i blir allt mer mobila, men vi förflyttar oss helst med hjälp av motorer, vilket belastar klimatet. Tretton procent av de globala
koldioxidutsläppen kommer från våra transporter, men utsläppen kan minskas markant med den teknik vi har till förfogande i dag, och den som väntar precis runt hörnet. Vill vi, kan vi garantera att vi om 25 år bara släpper ut en bråkdel av de växthusgaser som i dag finns i avgaserna och kölvattnet efter våra transportmedel.
På land: Vi skall köra på ren el
Till sjöss: Alla segel skall sättas
I luften: Planen skall bli lättare

Läs mer
KLIMATETS FÖRSÖKSDJUR

IV nr. 14/2009 s. 44-51.

Den globala uppvärmningen är det största experimentet någonsin för biologerna, för vad händer när jorden blir två grader varmare? Dör arterna en efter en, eller kan de anpassa sig? Vi vet inte i dag, men det gör vi om 100 år. Flera av jordens arter är dessutom redan i gång med att finna nya habitat eller anpassa sig till de högre temperaturerna.

Läs mer
Ren energi åt alla

IV nr. 16/2009 s. 66-73.

Det låter som en utopi, men det är det inte. Vi kan lägga om energiproduktionen, så att den elektricitet vi använder alstras utan utsläpp av koldioxid. Lösningen är att utnyttja förnybara energikällor betydligt bättre än vi gör i dag – och komplettera med energi från kärnkraft. Hjälper vi samtidigt u-länderna att undvika en upprepning av våra egna fel, har vi tagit ett mycket stort steg vidare mot målet: att få klimatets utveckling under kontroll.
Vi skall dela på rena energikällor
Kärnkraften skall få en ny chans
U-länderna skall ha lokala lösningar

Läs mer
PORTEN TILL HELVETET

IV nr. 17/2009 s. 38-41.

Mitt inne i öknen Karakum i Turkmenistan vid byn Darvaza brinner en stor krater, som på natten kan ses många kilometer bort. Kratern är över 60 meter bred och 20 meter djup och har brunnit oavbrutet i flera årtionden. En lukt av svavel omger kratern, som lokalbefolkningen kallar ”Porten till helvetet”.

Läs mer
Isen är osäker

IV nr. 15/2009 s. 68-73.

Västra Antarktis ismantel innehåller tillräckligt med vatten för att höja havens vattennivå med fem meter. En borrning i havsbottnen visar att ismanteln 40 gånger har smält under förhållanden som kan uppstå på nytt inom några årtionden, om inte mängden koldioxid i atmosfären minskar markant.

Läs mer
Nu vet vi vilken tid vi lever i

IV nr. 13/2009 s. 60-63.

Geologerna är helt oense om vilken geologisk period vi lever i. Oenigheten är så stor att de varit tvungna att avgöra saken genom en omröstning. Den ägde rum i år och avgjorde att vi lever i perioden kvartär, men striden är inte slut i och med det, för flera ledande forskare vägrar att godta resultatet.

Läs mer
jorden är i evig rörelse

IV nr. 14/2009 s. 24-31.

För över 30 år sedan blev det vetenskapligt erkänt att kontinenterna driver runt på jordens yta. En amerikansk geolog har i dag en kvalificerad gissning på vad det var som för omkring fem miljarder år sedan sände ut landmassorna på deras oupphörliga resa.

Läs mer
Tema: Klimatet på rätt köl

I december 2009 möts politiker från hela världen till ett toppmöte i Danmark om framtidens klimat. Målet är ett avtal som hejdar den globala uppvärmningen – framför allt genom mindre koldioxidutsläpp. Illustrerad Vetenskap beskriver i ett antal artiklar de lösningar som vi bör satsa på om det skall lyckas. Vi har tillgång till den nödvändiga tekniken, så vi kan begränsa temperaturökningen till 2–3 grader och inte nog med det: vi kan genomföra alla förändringar på bara 25 år!

Läs mer
Blåsväder för jorden på slingrig kurs

IV nr. 1/2001 s. 22.

Läs mer
Ozonhålet krymper fortfarande

IV nr. 5/2006 s. 21.

Läs mer
Asteroidstoft gjorde jordens klimat kallare

IV nr. 8/2006 s. 22.

Läs mer
Hotet från glaciärerna

IV nr. 12/2005 s. 30-35.

Glaciärerna är på tillbakagång. Sjöar av smältvatten hotar att spola bort byar, och bergssidor riskerar att kollapsa. Det kommer även att inträffa fler jordskalv, när glaciärerna smälter. Över hela världen arbetar forskarna nu med att avvärja följderna av glaciärernas reträtt.

Läs mer
Stilla havet delar sig

IV nr. 17/2008 s. 24.

Om mellan fem och 20 miljoner år kommer Stilla havet att vara delat i två, då Stilla havs-plattan inte rör sig lika snabbt i norr och söder.

Läs mer
FöregåendeSida 2 af 13Nästa