Einstein tunge

Världshistorien får en ny fixstjärna

I maj 1919 är det dags för Einsteins omstridda relativitetsteori att ställas på prov. En solförmörkelse ska visa om universum verkligen kröker sig eller om geniet har haft fel i sina antaganden.

9 november 2015

Gång på gång har Einstein uppmanat astronomerna att testa förutsägelsen om ljusets krökning i ett gravitationsfält genom att studera en solförmörkelse. När den brittiske astronomen Arthur Eddington får chansen att göra det tvekar han inte en sekund.

I forskarkretsar anses Arthur Eddington tillhöra den lilla skaran som verkligen förstår sig på Einsteins teorier. Astronomen har tagit till sig teorin med stor entusiasm och till och med skrivit en avhandling om den på engelska. År 1919 seglar han från London till ön Principe utanför Afrikas Atlantkust för att fotografera en förmörkelse som ska inträffa den 29 maj klockan 15.13.

På den stora dagen är Arthur Eddington förväntansfull. Britten har ställt upp sin fotoutrustning på en 150 meter hög slänt på öns nordsida – på första parkett för solförmörkelsen. Men timmarna före det stora testet är både himlen och Arthur Eddingtons sinne förmörkade. Molnen hänger lågt och hotar att skymma det sällsynta fenomenet. Men som genom ett trollslag klarnar himlen upp just innan månen glider in framför solen.

Själv har Arthur Eddington inte tid att betrakta det cirka fem minuter långa skådespelet. Han har fullt upp med att byta plåtar för att kunna dokumentera händelsen. Inte ens när bilderna är tagna är han klar med sin uppgift. Nu väntar flera månaders arbete med att tolka bilderna och komma fram till om de överhuvudtaget kan användas.

Ljus på avvägar

I Berlin väntar Einstein spänt på Arthur Eddingtons resultat. Han försöker ge ett obekymrat intryck, men väntan känns oändligt lång för honom. ”Jag har fortfarande inte hört något nytt om förmörkelsen”, skriver han i ett brev till sin mamma den 2 september 1919. Veckan därpå kan han inte låta bli att höra sig för med en forskarkollega i Holland: ”Du har möjligen inte hört något om den engelska solförmörkelseobservationen?”

Läs allt om och se fantastiska bilder av solförmörkelsen den 20 mars 2015.

När resultatet offentliggörs på ett möte i Royal Society i London den 6 november 1919 är ingenting längre som det har varit. Från att ha varit en okänd kontorist blir Einstein en stjärna.

”Efter ingående studier av de fotografiska bilderna är jag beredd att påstå att det inte råder några som helst tvivel om att de bekräftar Einsteins förutsägelse”, säger astronomen Frank Dyson på mötet, som bara har en enda punkt på dagordningen: Resultaten från solförmörkelsen.

Under dagarna som följer är allmänna relativitetsteorin och dess rufsige upphovsman förstasidesstoff i större delen av världen: ”Revolution inom vetenskapen. Ny teori om universum. Newtons idéer har fallit”, basunerar engelska The Times ut på förstasidan. ”Ljus på avvägar på himlavalvet”, skriver New York Times.

För Einstein själv är bekräftelsen en stor triumf, trots att han egentligen aldrig har tvivlat på att teorin håller.

Albert Einstein om relativitetsteorin

Och trots att det inte är särskilt många som förstår exakt hur Einstein har förändrat universum blir han den hjälte som världen så väl behöver. Efter dödandet i skyttegravarna och världskrigets katastrofala blodbad törstar mänskligheten efter goda nyheter.

Pressen och allmänheten älskar det krullhåriga geniet, som både spelar violin och strör visdomsord och fyndiga kommentarer omkring sig. De älskar hans vilda hårprakt och hans vana att skriva ner ekvationer på bordsduken. Och de avgudar hans informella och anspråkslösa framtoning – ljusår från det beteende som man skulle kunna förvänta sig av en person som på egen hand har revolutionerat den fysiska världsbilden.

Ett pris på Einsteins huvud

År 1922 får Einstein Nobelpriset i fysik, vilket han har hoppats på länge. Ironiskt nog får han emellertid inte priset för relativitetsteorin, utan för artikeln om fotoeffekten som han publicerade år 1905.

Det tycks inte vara någon hejd på äran och berömmelsen. Einstein ingår nu i en liga som befolkas av regenter, statsöverhuvuden och andra kändisar. Han besöker USA:s president, hälsar på det japanska kejsarparet och syns på röda mattan tillsammans med Charlie Chaplin. Men han finner också tid för sin forskning och sitt engagemang som pacifist och förespråkare för upprättandet av en judisk samlingspunkt i Palestina.

När nazisterna kommer till makten i Tyskland i januari 1933 står det i tidningarna att Einsteins namn finns med på en lista över attentatsmål och att man har satt ett pris på 20 000 mark på hans huvud. ”Jag visste inte att jag var värd så mycket pengar”, kommenterar Einstein ryktet med sin svarta humor. Men som jude känner han nazisternas gränslösa hat. När Hitler blir rikskansler år 1933 bryter Einstein alla band med Tyskland och bosätter sig i Princeton i USA.

Einstein talar emot nazismen och för upplysning och utbildning.

Resten av sitt liv förblir Einstein en levande legend. År 1952 är det nära att han kan foga titeln president till sitt imponerande CV, för när Israels förste president Chaim Weizmann dör får Einstein ett erbjudande om att efterträda honom.

”Jag är inte rätt person och jag kan inte göra det”, svarar den 73-årige vetenskapsmannen, som i många år har dragits med flera allvarliga sjukdomar.

En vårdag 1955 upphör en av historiens främsta hjärnor att tänka. En hjärt-kärlsjukdom tar livet av Einstein klockan 01.15 den 18 april, medan han är inlagd på Princeton Hospital. På hans skrivbord ligger högar av papper med ofärdiga beräkningar, men den största beräkningen av dem alla är färdig sedan länge. Den gav mänskligheten en helt ny förklaring av universum.

Einsteins skrivbord på hans dödsdag.

Relativitetsteorin 100 år: Se det stora temat om Albert Einstein och hans relativitetsteori

Läs också

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: